Stockholm 31 januari 2023
År 2023 blev det första året sedan 2019 utan några som helst pandemirestriktioner. Det blev också det bästa spårvägsåret på många år, åtminstone betraktat utifrån sportsliga världsprestationer. Spårvägen hade två aktiva, en friidrottare och en simmare, som båda presterade på högsta internationella nivå.
Daniel Ståhl blev i augusti världsmästare i diskus på ett så bragdartat sätt att han var den självskrivne vinnaren av Svenska Dagbladets bragdmedalj. Daniel har under de åtta senaste åren antingen varit den som kastat längst i världen (varje år 2016–22), blivit världsmästare (2019 och 2023) eller blivit olympisk mästare (2021). Spårvägens Daniel Ståhl är världens bästa diskuskastare!
Michelle Coleman hade några fantastiska decemberdagar då hon blev europamästare i simning tre gånger om, två gånger i lagkapp och en gång individuellt, på 50 m frisim. Därmed har Michelle tagit sig in bland Spårvägens allra största idrottare genom alla tider.
Om Daniel och Michelle är toppen på det stora spårvägsberget så finns det ett antal andra duktiga spårvägare, i flera av idrotter, på internationell elitnivå. Det finns därutöver många på nationell elitnivå och det finns flera tusen barn och ungdomar som i Spårvägen finner en meningsfull fritid och som utvecklas till goda samhällsmedborgare, oavsett om de senare blir elitidrottare, motionärer, ledare och tränare, eller på annat sätt tar med sig sina erfarenheter från Spårvägen.
Spårvägen hade i slutet av 2023 verksamhet inom elva olika idrotter. Spårvägen Badminton hängde kvar i högsta badmintonligan efter kvalspel, och det med spelare som med bara något undantag kom från den egna ungdomsverksamheten. Bland dem fanns Filip Karlborg och Simon Sandholm som gick till SM-final i dubbel efter att i semifinalen slagit ut förhandsfavoriterna till segern. Senaste SM-guldet för Spårvägen Badminton kom 1992. Det finns mycket som talar för att vi inte behöver vänta så mycket längre innan vi får uppleva nästa SM-guld.
Spårvägen Bordtennis har nu både ett herr- och damlag i högsta Pingisligan. Herrarna kom trea i serien men förlorade SM-semifinalen mot Eslöv. Damerna återkom till högsta serien efter fyra års frånvaro. Trots det leder Spårvägens damer högsta seriens maratontabell.
Spårvägen Brasiliansk Jiu-Jitsu, den nyaste föreningen i spårvägsfamiljen, har nu funnits i tre år och har redan utvecklat en omfattande ungdomsverksamhet men föreningen har också flera duktiga seniorer, om än att ingen ännu har kunnat konkurrera om mästerskapsmedaljer. Det torde dock bara vara en tidsfråga.
Spårvägen Brottning är tillsammans med AIK Brottning Sveriges främsta förening inom grekisk-romersk brottning, en utveckling som vi inte kunde se så sent som för några år sedan. Det finns flera mycket duktiga juniorer, också med internationellt mått mätt, och det blev åter flera SM-medaljer på seniorsidan. Tyvärr har den främsta, Ardit Fazljija som vann alla sina matcher på SM, missat tre gånger i sin vistelserapportering och det mesta tyder på att han kommer att bli avstängd från allt tävlande under två år. Noteras bör att det finns inga misstankar om att han har tagit otillåtna medel utan det är en mycket dålig hantering av vistelserapporteringen som har orsakat detta.
Spårvägen Cykel har en omfattande ungdomsverksamhet inom mountainbike medan landsvägscykling mest lockar veteraner och motionärer. Spårvägen Fotboll har ett A-lag i toppen av division 4 och pojklag i de flesta åldersgrupper.
Spårvägen Friidrott är inte bara Daniel Ståhl utan det finns flera internationellt mycket duktiga idrottare. Sara Lennman (kula), Emil Danielsson (1500 och 5000 m) och Aina Griksaite (tresteg) var tillsammans med Ståhl Spårvägens representanter på VM. På nationell nivå blev det nio SM-guld och stora framgångar på ungdoms- och juniornivå.
Spårvägen Simning är tillsammans med Spårvägen Friidrott den förening som både konkurrerar om att vara bäst i Sverige och samtidigt har flera aktiva på hög internationell nivå. Förutom Michelle Coleman finns Robin Hanson, Isak Eliasson och Samuel Törnqvist som alla aspirerar på att vara med i OS i Paris 2024. Totalt blev det sex SM-guld under 2023, något färre än det vi sett de senaste åren.
Spårvägen Tyngdlyftning vann sina första SM-guld, genom Viktor Sundh, sedan 2014, och det finns flera mycket lovande ungdomar, både tjejer och killar, som är redo att gå vidare på nationell elitnivå.
Spårvägen Tennis har kanske inte riktigt en verksamhet på högsta nationella elitnivå vad gäller seniorer. Men det finns många lovande tennisungdomar som får en gedigen tennisutbildning i Spårvägen och flera har en potential att etablera sig bland de bästa i landet. Spårvägen Volleyboll har ett damlag i näst högsta serien och ett herrlag i tredje högsta serien och bedriver verksamheten utifrån ett långsiktigt mål att avancera i seriepyramiden. Spårvägen Volleyboll som sedan ett antal år är etablerat i Skärholmen, har utmärkta träningsmöjligheter i Skärholmshallen vilket gör att det finns en potential att utveckla föreningen.
För många är Spårvägen först och främst barn och ungdomar som får utöva sin favoritidrott och dessutom får möjlighet att utvecklas så långt som ambition och talang tillåter. Det är något som går igen i alla spårvägsföreningar. De barn och ungdomar som kommer till Spårvägen har bättre möjligheter än i de flesta andra föreningar att utvecklas utifrån de förutsättningar som varje individ har. ”Spårvägen tar dig hela vägen”, med det menar vi att Spårvägen faktiskt ger ungdomar möjligheten att gå hela vägen från just barn och ungdom till att bli bäst i världen. Det har Spårvägen visat flera gånger i historien. De bästa exemplen är Jan-Ove Waldner, Daniel Ståhl och Martin Lidberg som alla började i Spårvägen som barn och som alla blev bäst i världen. Dessutom i tre olika idrotter.
Men allt i Spårvägen är inte positivt. Under året fick vi se en av Spårvägens historiskt sett främsta idrotter gå under. Spårvägen Handboll, som spelat i högsta serien i 35 år och som vunnit tre SM-guld på 1990-talet, finns inte längre. Många år av problem med träningstider, svårigheter med rekrytering av spelare och ledare och en ekonomi som inte klarat en elitsatsning, innebar att sista bollen spelades våren 2023. En, med idrottsvokabulär tolkning, tragisk utveckling.
2023 har ändå stärkt Spårvägens position som Sveriges, mätt i antal SM-guld, mest framgångsrika idrottsförening. Med 2024 öppnar sig nya möjligheter, och nya utmaningar, för alla spårvägare. För alla oss som älskar att se spårvägare tävla mot de bästa i världen väntar ett OS i Paris med minst två spårvägare i huvudrollen, Daniel Ståhl och Michelle Coleman. Förhoppningsvis blir det betydligt fler än så då ett tiotal andra spårvägare har OS som sitt stora mål för 2024. Det ska bli ett nöje att följa alla spårvägare, från barn och ungdomar i lokala tävlingar, till de allra största som kommer att kämpa om OS-medaljer.
Lycka till 2024, alla spårvägare!
Anders Johrén
Ordförande i Spårvägens Alliansförening