Urban Frändfors – försvarade familjens stolta brottartraditioner
Urban Frändfors pappa Gösta vann olympisk silvermedalj och Svenska Dagbladets bragdmedalj så det var inte konstigt att Urban också blev brottare. Urban nådde inte lika långt som pappa Gösta men han vann ett svenskt mästerskap och är därmed en av Spårvägens stora idrottare.
Urban Frändfors var sju år när hans pappa Gösta blev olympisk silvermedaljör i brottning i London 1948.
– Jag minns fortfarande uppståndelsen och hur vi mötte upp honom när han kom hem, berättade Urban 2020.
Ändå dröjde det till Urban var 14 år innan han började brottas på allvar.
– Min mamma sade att jag var så besvärlig hemma att jag måste börja med brottning. Pappa tog då upp en del av en brottarmatta han hade i källaren, lade den i köket, och så visade han mig hur man skulle brottas.
Urban började brottas för Huddinge Brottarklubb men när han var 18 år blev han utlånad till Spårvägen som då gjorde en turné i Östtyskland.
– Vi åkte runt och hade matcher på olika ställen. Det var två militärpoliser som körde bussen, minns Urban. Men jag var bara utlånad. Spårvägen ville att jag skulle gå över men det dröjde en tid innan jag gjorde det. Jag insåg att om jag ville utvecklas så hade jag större möjligheter i Spårvägen än i Huddinge.
Innan övergången till Spårvägen blev Urban svensk juniormästare för Huddinge 1959, en titel som han erövrade även 1961 men då med Spårvägen som klubbadress.
I mars 1963 vann Urban sitt livs största titel, SM-guld i fristilens fjädervikt (62 kg).
– Jag hade satt upp som mål att vinna ett svenskt mästerskap, för att sedan lägga av. Min pappa hade en rörfirma där jag arbetade. Jag jobbade väldigt mycket, även med akuta utryckningar. Det hände ofta att när man kom hem från träningen fick man dra ut på ett akutjobb.
Urban var ambitiös i sin träning, det konstaterade i alla fall hans pappa. ”Jag betraktade allt som träning. Var det tunga saker att bära i firman så tog jag det som träning. Jag tränade mycket, även juldagar och nyårsafton.”
Urban var bra både i fristil och i grekisk-romersk stil men det var i fristil han vann sina mästerskapsguld.
– Jag var bra på att dyka på benen, och få upp motståndaren i luften och sedan snurra runt med dem på axeln. Men jag var svårtränad. Jag kunde inte leva på talang utan var tvungen att träna hårt för att kunna prestera.
Urban slutade med brottningen redan 1963, bara 22 år gammal. Han hade säkert kunnat blivit ännu bättre om han fortsatt sin satsning, många brottare är inte som bäst förrän de närmar sig 30 år. Istället satsade han sin tid i sin pappas rörfirma, Stuvsta rör, för att senare starta eget företag i samma bransch.
Fullständigt namn: Urban Frändfors.
Född: 11 december 1940.
Familj: barnen Anette (f 1964) och Christian (f 1967).
Idrottssläkting: pappa Gösta (brottare med OS-brons 1936, OS-silver 1948, EM-guld 1947 och Svenska Dagbladets bragdmedalj 1947).
Bott: Huddinge (1940–69), Rönninge (1969–75), Huddinge (1975 –).
Längd/matchvikt: 169 cm, 62–63 kg.
Bästa spårvägskamrater: Karl-Åke Axelsson, Göran Johansson, Rune Broman, Leif Froby.
Arbete: rörmockeri och oljemontör i pappa Göstas företag, eget företag i samma bransch (–2010).
Klubbar: Huddinge BK (1955–60), Spårvägens GoIF (1960–63).
SM-guld: 1963 (fristil, fjädervikt).
Spårvägens SM-guld nummer 33.
Anders Johrén (2020)
