Ulrika Sandmark – långdistanssimmaren som blev förbundskapten
Ulrika Sandmark vann tre SM-guld på de längsta frisimsdistanserna, 800 och 1500 m. Hon tävlade för Spårvägen i över ett decennium. Sedan 2013 har hon verkat som Sveriges förbundskapten.
– Jag var ett barn som inte kunde sitta still, berättade Ulrika 2020. Så pappa tog med mig till Åkeshovshallen där jag fick prova på olika idrotter.
Ulrika fastnade för simning och gick hela vägen upp till svensk elit.
– Jag gillade att träna, det var kul att simma.
År 1982, då Ulrika var 18 år, blev hon på allvar etablerad i den svenska eliten. Hon hade varit med på SM redan 1981 men det var 1982 som hon kom med i landslaget. Året efter, på Långbane-SM i Falun, vann Ulrika både 1500 m och 800 m och hon kom dessutom tvåa på 400 m fritt.
Första guldet vann hon på 1500 m, som var med på SM-programmet för första gången, med 16.57,37 vilket var svenskt rekord med över 13 sekunder. Hon var nästan 24 sekunder före Ann Pettersson, Motala. Ulrika hade 8.25 och 8.32 på respektive halva. Mellantiden på 800 m, 8.59,88, var även det personligt rekord för Ulrika.
– På insimmet hade jag några riktigt snabba varv och jag kände att detta skulle gå riktigt bra. Mina föräldrar var med och tittade och på slutet av loppet stod alla upp och jublade. Det var en häftig känsla, det var stort, minns Ulrika snart 40 år efter guldloppet.
Några dagar senare vann hon även 800 m med 8.56,18, nytt mästerskapsrekord, nästan tre sekunder före tvåan Suzanne Nilsson, Filipstad.
Ulrika var senare med på EM men missade toppningen. Hon kom ändå tia på 800 m med två garanterat dopade östtyskor på plats 1 och 2.
Det var meningen att Ulrika skulle kvala in till OS 1984.
– Jag misslyckades med det. Jag var nog övertränad, ville för mycket.
År 1985 upprepade Ulrika SM-triumfen på 1500 m, nu på 16.54,92 vilket var 14,5 sekund före tvåan Christina Erlen, Växjö. Ulrika nosade ett tag på det svenska rekordet men hon fick nöja sig med ett personligt rekord. Hennes 16.54,92 är fortfarande 2020 distriktsrekord i Stockholm.
– Jag hade varit ett år på UCLA i USA och tränat bra. Men året efter, 1986, då jag också var i USA, gjorde jag illa axeln. Jag åkte hem och annat kom emellan, jag tappade fokus. Jag slutade med elitsimning redan som 22-åring.
Ulrika var en riktigt hårt jobbande simmare, men hon saknade den där talangen för att bli en simmare i världsklass.
– Jag var duktig på att träna, men i USA var jag kanske för duktig. Min tränare Magnus Kjellberg hade träningsprogram som var väldigt bra. Magnus kunde balansera, men i USA blev det maxträning hela tiden och jag blev skadad.
Det var de långa och tuffa distanserna som gällde för Ulrika. Förutom 400, 800 och 1500 m fritt simmade hon gärna 200 m fjäril och 400 m medley. En specialträning var 8×100 m fritt med 3 sekunders vila, intervaller som hon höll 1.07-tempo på.
– Jag gillade utmaningen. I distanssimningen är teknik inte så avgörande. Viktigare är huvudet.
Ulrika har vunnit Riddarfjärdsimmet, 3200 m, två gånger, 1982 och 1984. I 1984 års lopp ledde hon länge hela loppet, både damer och herrar, men blev på slutet förbisimmad av sin lillebror Erik Sandmark som var fyra sekunder före Ulrika i mål.
Ulrika började så smått som tränare redan under sin aktiva tid i Spårvägen.
– Jag och Annelie Wennberg hade hand om en vuxensimskola, det var kul. Sedan jobbade jag på Spårvägen Simnings kansli och höll bl.a. i klubbtidningen.
Även om Ulrika utbildade sig på Lärarhögskolan, varefter hon undervisade i svenska, engelska och tyska i årskurs 4–9, så har simningen fortsatt varit en stor del av hennes liv. Hon var klubbtränare i Väsby SS i många år och från 2013 är hon Sveriges förbundskapten och från 2017 även förbundets sportchef. Hennes kontrakt som förbundskapten gick egentligen ut 2020, men när OS i Tokyo flyttades ett år på grund av coronapandemin blev det naturligt att förlänga kontraktet. Ulrika har även en roll inom Sveriges olympiska kommitté med uppdrag att få fram fler kvinnliga ledare och tränare. Noterbart är att Sverige 2020 har kvinnliga förbundskaptener i de två stora olympiska idrotterna, simning och friidrott (där Karin Torneklint är förbundskapten) och Ulrika och Karin har regelbundet erfarenhetsutbyte.
Ulrika har ett mer än 40 års perspektiv på Spårvägen Simning. Först som aktiv simmare, sedan som tränare och förbundskapten med ett lite ”vid-sidan-av-perspektiv”.
– Det var en fantastisk tid i Spårvägen. Då när det var en gemensam förening, träffade vi aktiva från andra idrotter, vi kände att vi tillhörde en förening med andra idrotter. Det var bra stämning och vi hade ett klubbhus i Rammelklinta där vi var många gånger. Jag är fortfarande med i en facebook-grupp tillsammans med gamla spårvägare som heter ”Spårvägen forever”.
– Spårvägen Simning jobbar fortfarande på ett väldigt bra sätt nu på 2020-talet. Flera ledare och tränare i Spårvägen efterfrågas ute i landet som föreläsare. De får berätta om hur de jobbar, simmare kommer till Spårvägen för att de vill utvecklas. Man går till Spårvägen för att få vara i en miljö där man blir väl omhändertagen och blir sedd. De tar hand om simmare som människor men ser också till att de får den matchning de behöver.
Fullständigt namn: Annika Ulrika Sandmark.
Född: 5 januari 1964.
Familj: sambo.
Idrottssläkting: lillebror Erik Sandmark (duktig simmare, främst 1500 m).
Längd/tävlingsvikt: 176 cm, 62 kg.
Bästa spårvägskamrater: Jeanette Grönvall, Per Norlin, Annelie Wennberg.
Arbete: Spårvägen simnings kansli, simkonsulent i Järfälla kommun (1989–91), simtränare i Väsby SS (1992–2012), utbildning på Lärarhögskolan (1992–96), lärare (1996–2014 i Väsby och Märsta, 2013–15 på Arlandagymnasiet), förbundskapten för svenska landslaget (2013–, heltidstjänst sedan 2015, kombinerat med sportchef från 2017).
Klubbar: SKK (1972), SKK/Spårvägen (1973–76), Spårvägens GoIF (1977–87, 1989).
Tränare: Per Berglund, Sven-Rune Malmberg, Thomas Löfgren, Magnus Kjellberg, Tom Jahn (USA).
SM-guld: 1983 (800 m och 1500 m fritt långbana), 1985 (1500 m fritt långbana).
Svenskt rekord: 1500 m 1983 (16.57,37).
Internationella mästerskap: EM 1983 (10:a på 800 m), EM 1985 (15:e på 800 m).
Personbästa: långbana: 400 m: 4.21,90 (1982), 800 m: 8.55,33 (1985), 1500 m: 16.54,92 (1985), 400 m medley: 5.02,04 (1982). kortbana: 400 m: 4.17,85 (1981), 800 m: 8.48,50 (1982), 1500 m: 16.39,25 (1982), 400 m medley: 4.48,42 (1982).
Spårvägens SM-guld nummer 157, 159 och 179.
Anders Johrén (2020)
