Tommy Johansson – MTB-pionjär med två SM-guld för Spårvägen
Tommy Johanson, eller ”Cross-Tompa” som han ibland kallas, började cykla i Spårvägen som sjuåring och blev en av pionjärerna inom svensk BMX och mountainbike på 1980- och 90-talen. Tack vare en glimrande teknik tog han sig hela vägen till världstoppen i downhill, och han har både VM- och EM-silver på meritlistan. För Spårvägen blev det bl.a. dubbla SM-guld.
Tommy Johansson berättade om sitt cykelliv 2021:
– Jag var sju år när jag hamnade i Spårvägen. Det var min sju år äldre brorsa som började då, han och hans lagkompisar blev mina idoler. Sedan var jag med i Spårvägen genom hela ungdomsåren förutom att jag under några körde BMX för Älvsjö BMX-klubb samtidigt som jag körde landsväg för Spårvägen. Senare började jag köra mountainbike för Spårvägen. Det var Benke Nilsson som var tränare och han satsade hårt på ungdomar.
– När jag vann första RM i mountainbike, då var det inte officiell SM-status, var det för Spårvägen 1990. När jag tog EM- och VM-silver tävlade jag för Haninge MTB. Men jag bodde mycket i Falun och från 1995 körde jag för Falu CK. 1999 bytte jag tillbaka till Spårvägen och körde mycket med Johan Possman och Ragnar Sylvan. Jag var lite äldre än dem, Spårvägen var på frammarsch och ville satsa på mountainbike.
Tommy Johansson SM-guld när han i juli 2001 vann dual när mountainbikemästerskapen gick i Filipstad. Tommy minns tävlingen väl.
– Det var en kul tävling, banan var byggd inne i Filipstad med målgång i stadsparken och med mycket publik. De hade en festivalvecka, med massor av happenings. När jag gick in i tävlingen hade jag ett mindset som bara var att vinna. När jag kände att jag kunde vinna lyckades jag nästan alltid. I finalen mötte jag Frans Sjöblom, en stenhård konkurrent. Han var starkare än mig och skulle det varit en tävling rakt fram hade han cyklat ifrån mig. Men nu var det en grind i vägen och jag var bäst på grindteknik och att komma iväg fort. Jag tog starten bra, valde innerkurva i första svängen och sedan var jag slug och höll honom på avstånd. Han åkte ut över vallen och jag kunde defilera i mål. Om det är något jag ångrar så är det att jag bara defilerade i mål istället för att göra några bra hopp. Det hade varit fränt att visa upp sig med hopp, nu blev det en åkare överlägset i mål.
Två dagar senare kom Tommy trea i downhill, en dryg sekund efter segraren Johan Possman, Spårvägen även han.
– Jag hade fått min downhillcykel stulen en månad tidigare så jag körde på min dualhoj som inte var anpassad till downhill. Jag var nöjd med min tredjepalts. Ragnar Sylvan sade efteråt att jag hade vunnit med en riktig cykel.
År 2002 vann Tommy dubbla SM-silver, i dual och downhill, båda gångerna tätt bakom klubbkamraten Johan Possman.
Året efter, 2003, vann Tommy ett nytt SM-guld, i downhill i Ånnaboda utanför Örebro. Tommy vann på 1.22,57, 1,05 sekunder före Frans Sjöblom och 1,14 före spårvägskamraten Johan Possman.
– Jag hade egentligen fokus på dual som vanligt. Men jag tog det för lugnt i kvalet och blev 17:e och utslagen, bara 16 gick vidare. Det var mitt eget misstag. Så jag kunde direkt koncentrera mig på downhill som gick dagen efter. Banan var öppen så medan övriga konkurrenter körde vidare i dual-tävlingen körde jag tio träningsåk i downhill så jag kunde banan väldigt bra. Det var en speciell bana, ganska platt och tidvis hård, med några brutala partier och då krävs fetare däck. Alla andra tog tunna däck men jag tog på de fetare däcken. Det var ett vinnande koncept.
Tommy skadade sig illa i axeln hösten 2003, höll upp och tänkte sluta. Det blev operation och 2006 var han tillbaka, nu i Nås IF, och nu främst i fourcross (samma typ av tävling som dual men nu med fyra åkare). Han vann SM (för Nås) 2007 och även andra SM-medaljer.
Tommy menar själv att det var ”arv, miljö och envishet” som gjorde att han blev så bra.. Hans pappa och storebror var duktiga cyklister. Tommy fick prova på allt. Han har varit landsvägsåkare, BMX-åkare, skidåkare, ishockeyspelare, tyngdlyftare och han tog med sig erfarenheter från allt. ”Egentligen var jag inte så snabb men jag tränade till mig en bra spurt.”
Det har varit mycket cykel i Tommy Johanssons liv. Han var med om att starta cykelgymnasier i Falun och Vansbro och sedan 2017 bygger och projekterar han cykelbanor i alla dess former i det egna företaget Svenska cykelbanor AB. Noteras kan att Tommy är högskoleutbildad violinbyggare, och han har timrat sitt eget hus.
Fullständigt namn: Knut Tommy Johansson.
Smeknamn: Cross-Tompa.
Född: 22 mars 1971.
Familj: fru Elin, barnen Sigsten (f 2003), Irma (f 2004), Alice (f 2007) och Evald (f 2012).
Idrottssläktingar: pappa Sten-Åke (cyklist som lade av tidigt men som kunde blivit riktigt bra).
Bott: Älvsjö (1971–92), Falun (1992–99), Äppelbo (utanför Vansbro, 2000–).
Längd/tävlingsvikt: 181 cm, 68–82 kg.
Arbete: tränare på cykelgymnasier, Svenska Cykelbanor AB (2017–).
Klubbar: Spårvägens CF (1978–90), Älvsjö BMX-klubb (1984–86), Stefaniterna (1991–92), Haninge MTB (1993–94), Falu CK (1995–99), Spårvägens CF (2000–03), Nås IF (2006–10), Falu CK (2011–).
Bästa spårvägskamrater: Ragnar Sylvan och Johan Possman.
Bästa spårvägsminne: ”det var väldigt stort när min brorsa Christer vann ungdoms-6-dagars när jag var 8 år, jag tyckte de var elitåkare”.
Tränare: ”Benke Nilsson lyfte oss cyklister från amatör till proffs. Han satsade hårdast på de unga som kunde bli något och som verkligen satsade på sin idrott.”
SM-guld: i Spårvägen: dual 2001, downhill 2003.
Övriga meriter: VM- och EM-silver i downhill plus cirka 20 stycken SM/RM-medaljer i allt från BMX till XC. Han har cyklat Cykelvasan på 2 timmar och 55 minuter samt cyklat Vätternrundan på 7 timmar och 5 minuter.
Spårvägens SM-guld nummer 514 och 572.
Anders Johrén (2021)
