Prispengar i årets Stockholm Marathon kommer att utdelas till enbart nordiska löpare inklusive estländare. Det är ett försök att väcka liv i svensk långdistanslöpning, där Isabellah Andersson är ett lysande undantag, Senast en svensk vann var för 14 år sedan, då Spårvägens Anders Szalkai kom in först över mållinjen på Stockholms Stadion. Det här kan betyda att Stockholm Marathon blir en ”byatävling”. Normalt vinner ju afrikaner, vars namn man å andra sidan snabbt glömmer. Vanligtvis söker friidrottare så bra motstånd som möjligt för att utvecklas, det här är onekligen en annan metod.
Jag brukar ibland tänka på den mycket trevlige spårisen Jan-Ivar Westlund som 1983 sprang på en tid strax under 2.15. Med den tiden var han då långt ifrån att vinna ett SM, men frågan är om inte Jan-Ivar med sina 2.14.56 hade varit bäste svensk under hela 2000-talet fram till nu.