NYHETER

Det finns en hel del likheter mellan Spårvägens GoIF och Stockholmspolisens IF. En är att båda föreningarna utvecklas från (mer eller mindre) korpklubbar till starka nationella föreningar. En annan är att Spårvägen haft blott tre redaktörer för medlemsbladet under 90 år och att Polisen haft blott  tre skattmästare under samma tidsrymd. Polisen Sim har haft en bred verksamhet, kommit igen i simning efter en tids nedgång, mycket bra i simhopp och så vattenpoloverksamheten. Nu bildar man tre fristående föreningar.
Stig Ohlsson, som dog för något år sedan, har varit en mycket viktig person för Polisen Sim och för huvudföreningen, vilka han ömt vårdat bland annat som skattmästre i flera årtionden. Han har varit förbundskapten i simning utan att kunna fler utländska ord än yes och no, speciellt de senare. Ändå har ingen annan kapten haft sådan framgång vid ett OS (1972) som han.
Stickan, en god vän till mig, hade förutom kärleken till sin klubb och simidrotten, två viktiga egenskaper för en idrottsledare, han var misstänksam och han var hämdlysten. Som idrottsledare är man entusiastisk och ofta godtrogen, men Stickan gick inte på vad som helst. Hämdlystnad och avundsjuka är starka drivfjädrar inom idrotten.
När Stickan försökte ta sig in Polisen som en ”civil” simklubb mötte han stort motstånd. De etablerade simklubbarna i Stockholm obstruerade och försökte hindra Polisens Sim att komma in i simhallarna. Men då visste de inte vem Ohlsson var. Han kullkastade allt motstånd och Polisen kom att bli den i allt förhärskande simklubben i Stockholm och landet. Till råga på allt såg han till att bli vald som ordförande i Svenska Simförbundet. Det fanns nog fler än en simledare i distriktet som då darrade.