Nina Persson – passerad drömgräns gav SM-guld
Nina Persson blev andra kvinna att vinna individuellt SM-guld i friidrott för Spårvägen. Det gjorde hon när hon första gången hoppade över sex meter i längd. Hon bidrog också i högsta grad till Spårvägens första Lag-SM-guld för kvinnor 1982 där hon sprang 400 m och stafett. Ännu 2018 finns hon med på Spårvägens tio-bästa-listor i längd och på 200 m.
Nina upptäckte sin fallenhet för friidrott i skoltävlingar precis som många andra. När familjen flyttade från Kallhäll till Bålsta började hon träna regelbundet. I bakhuvudet fanns redan då planerna på att komma in på GIH och att vara bra i idrott var meriterande.
– Där fanns en verklig eldsjäl i Bo Granstad. Han bildade IFK Håbo och skapade en träningsgrupp där vi hade kul. Att man kan träna killar och tjejer tillsammans är en positiv sida av friidrotten.
Framgångarna infann sig i så stor utsträckning att hon sökte och kom in på Friidrottsgymnasiet i Karlstad där hon fick Ulf Karlsson som tränare. Att kunna träna på allvädersbanor tillsammans med andra som siktade högt bidrog till att hålla intresset vid liv även när skador störde planerna.
När gymnasiet avslutades gick flyttlasset tillbaka till Bålsta och kolstubbsbanor. Under vintern tränade hon teknik med Rolf Svanberg i Djurgårdshallen.
1980 bestämde hon sig för att gå till Spårvägen. Det handlade till att börja med mest om sprint för Teresa Nikitin. Senare blev det mer längdhoppsträning med Lech Nikitin. Det blev en hel del resor eftersom hon fortfarande bodde kvar i Bålsta.
Men belöningen infann sig om inte omgående så ända ganska snabbt. På SM i Skövde 1981 slog Nina till med sitt första hopp över drömgränsen sex meter. Hennes 6,05 gav guld i en jämn tävling där tvåan hade 5,99 och trean 5,98.
– Jag blev inte så överraskad över resultatet men att det skulle räcka till seger var oväntat. Och tack vare den här segern fick jag delta i Finnkampen.
Konkurrensen var tuff. I den här generationen av längdhoppstjejer fanns ett halvdussin med kapacitet för sex meter eller längre.
Säsongen 1982 kom att bli hennes bästa. Hon persade på 100 m (12,15) och 200 m (24,78). Nu gav träningen med Lech och Teresa resultat. Året därpå förbättrade hon sig till 6,12 i längd men framförallt kom hon in på GIH. De två sistnämnda noteringarna platsade på klubbens tio-i-topp-lista ännu 2018.
Det var inte studierna som låg bakom det faktum att 1984 kom att bli hennes sista säsong som aktiv.
– Jag åkte på en inflammation i hoppfoten som jag visserligen opererade men riktigt bra blev den aldrig. Det kändes tråkigt för jag såg fram mot några år med lite mer avslappnad träning där jag kunde ta till vara på den tidigare träningen men samtidigt hålla en hyfsat hög nivå.
Men så blev det inte…
Fullständigt namn: Nina Marita Persson (senare Andersson).
Född: 22 april 1959.
Familj: maken Göran, barnen Fredrik (1988), Kristoffer (1989) och Robin (1994).
Arbete: idrottslärare.
Klubbar: Bålsta IF, IFK Håbo, Stockholms Spårvägars GoIF (1980–84).
Landskamper: 2 A.
SM-guld: längd 1981 och Lag-SM 1982 (400 m och stafett).
Övriga SM-medaljer: brons på 200 m 1980, brons på 4×100 m 1980, 1981 och 1982 och på 4×200 m 1981 och 1982, silver på Lag-SM 1980 och 1981 samt brons 1983.
JSM-guld: längd 1981.
Personliga rekord: 100 m 12,15 (1982), 200 m 24,78 (1982), 400 m 57,54 (1981), 800 m 2.29,02 (1980), 100 m häck 15,60 (1980), längd 6,12 (1982), sjukamp 4341 p (1980).
Bott: Kallhäll, Bålsta, Karlstad, Mora, Bergshamra, Stocksund.
Längd/tävlingsvikt: 168 cm, 55 kg.
Tränare: Bo Granstad, Gusti Laurell, Ulf Karlsson, Rolf Svanberg, Teresa och Lech Nikitin.
Största idrottsminne: SM-guldet 1981.
Träningskamrater: ”Jag ingick i Teresa Nikitins tjejgrupp som tränade sprint och fys tillsammans. Det var ett tiotal glada tjejer som tyckte om att träna. Längdhoppsteknik tränade jag med Lech Nikitin. Gruppen varierade på grund av arbetstider och pluggtider med mera. Andra som tränade längdhopp samtidigt på Stadion var Karin Sjöö, Anders Hoffström, Ola Rydell med flera.”
SM-medaljer för Spårvägen:
– Ind. ute: 1 guld, 1 brons= 2 medaljer.
– Lag: 1 guld, 2 silver, 6 brons = 9 medaljer.
Spårvägens SM-guld nummer 128 och 141 (lag).
Jan Ahlström 2018 (presentationen finns publicerad i Spårvägen friidrotts 100-årsbok).
