Det var 1946. Världskriget var över, fred hade slutits året innan. Framtidstron var stor, kungahuset aktat. Spårvägen hade börjat få fram idrottare av yppersta elit. Mitt i allt detta får idrottsföreningens ordförande Nils Wulcan, med svällande spårvägshjärta inför ett fullsatt Stockholms Stadion, ur Kungens (Gustav V) hand ta emot den svenska fanan. Spårvägen Huvudförenings största stund någonsin. Ett gemensamt, genuint arbete uppmärksammades och premierades.
Bakom Wulcan fanns en trupp idrottare ur vår förening. I främsta ledet vitklädda män och kvinnor ur badminton och tennis. Män elegant klädda i grå långbyxor och en blå tröja med vit krage och med vit text på ryggen, ”Spårvägen”. Sedan kom representanter för alla sektioner iförda sin tävlingsdräkter, brottning, bowling, friidrott, tyngdlyftning…
Det finns 22.000 föreningar i Sverige. Sedan 1918 har Kungen delat ur tio fanor per år.
Stickan – efterskörd
I anledning av Stig Holmqvists frånfälle finns nu på denna hemsida under rubriken ”Våra stora ledare” en intervju gjord av Lars G. Lindström för Spårvägen Sport 1986. Den är läsvärd.