SM-GULDVINNARE

Lars-Erik Nilsson – Spårvägens man från Skåne

När skåningen Lars-Erik Nilsson kom till Stockholm och utbildade sig på Polisskolan 1974/75 tävlade han för Spårvägen. Under sitt enda år i klubben blev han svensk mästare i grekisk romersk stil och medverkade även i laget som vann fristils-SM.

Det var en tillfällighet att Lars-Erik Nilsson började med brottning. I det hus där han bodde i Malmö bodde även en man som var ledare i en brottningsklubb, kvartersklubben BK Mellanheden. År 1969 gick Lars-Erik vidare till Gymnastik och Atletklubben Enighet då Mellanheden lades ned. Året efter, 1970, kom han tvåa på Junior-EM i Huskvarna och ytterligare ett år senare, 1971, var han tvåa på Junior-VM i Tokyo.

År 1974 kom Lars-Erik in på Polisskolan i Stockholm och gick då över till Spårvägen.

– Jag gjorde lite research och ringde till Svenska Brottningsförbundet, berättade Lars-Erik 2020. De sade att det finns bara ett alternativ i Stockholm och det var Spårvägen. Det har jag aldrig ångrat. Spårvägen är den bästa klubb jag varit med i.

Det blev ett år i Spårvägen med två svenska mästerskap, dels i grekisk romersk stil i mellanvikt, dels i lagmästerskapet i fristil. Så här skrev Dagens Nyheter om Lars-Eriks seger i grekisk romersk stil som avgjordes i Enskedehallen:

”Även om årets SM i hög grad var favoriternas inträffade en rejäl sensation. Den svarade Spårvägens Lars-Erik Nilsson för i 90 kg-klassen. Han slog nämligen landslagsmannen Roland Andersson från Arboga och Ragnar Gundersen – den senare diskad för passivitet. Lars-Erik går på polisskolan i Stockholm där han har 1,5 månad kvar. Är skåning med Enighet som moderklubb. Blev tvåa i JEM 1970 (Husqvarna) och tog silver även i JVM (Tokyo) året efter. I fjol blev han tvåa i klassen efter Janne Kårström. Många menar att han borde vunnit redan då, men blev bestulen på en regelrätt poäng. Lars-Erik väger bara 82 kilo, men ansåg sig chanslös i den klassen som ser Frank Andersson som den särklassige. Någon ’specialare’ har inte Spårvägen-brottaren som lever högt på sin kondition.”

– Det stämmer nog att jag undvek att möta Frank. Han var för bra helt enkelt, konstaterade Lars-Erik 45 år senare.

En månad efter SM-guldet i grekisk romersk stil vann Spårvägen, med Lars-Erik i laget, Lag-SM i fristil.

– När jag kom till Stockholm och Spårvägen kunde jag ingen fristil. Spårvägen tränade mest fristil på höstarna, så jag var tvungen att lära mig det. Sedan blev jag svensk lagmästare, det är ju fantastiskt.

Lars-Erik berättar att han ”inte var någon kastmaskin, de flesta skulle idag beskriva det som tråkig brottning”. Vid jämna matcher vann han ofta på någon neddragning och han var duktig i parterr.

Lars-Erik var alltså framgångsrik i internationella juniormästerskap men han var aldrig med i något internationellt seniormästerskap. ”Vi var många som gick i 82–90 kg och Leif Andersson och Frank Andersson var för duktiga, det var inte lätt att slå dem.”

Efter ett år på Polisskolan vände Lars-Erik tillbaka till Skåne. Han vann ytterligare ett SM-guld, för Kävlinge 1978, och fortsatte med brottningen, som brottande tränare från 1982, fram till 1996. ”Sedan slutade jag tvärt, jag var trött på brottningen”.

Lars-Erik hade 2020 bara gott att säga om Spårvägen.

– Det var en fantastisk tid i Spårvägen. Det var hård träning och bra sparring, jag tränade mycket med Roger Öberg och Hans Antonsson. Och vi hade en helt egen sporthall, för alla spårvägsidrotter, i SL-hallen.

Spårvägens lag som vann SM i lag i fristil 1975. Stående fr v: lagledaren Karl-Åke Axelsson, Hannu Hämäläinen, Tony Lazlo, Sven-Gunnar Hegg, Lars-Erik Nilsson, Lars Andersson och tränaren Börje Öberg. Knästående fr v: Patrik Kjellberg, Torbjörn Knutsson, Burhan Yur, Kjell Aronsson och Deszö Berczky.

Fullständigt namn: Lars Erik Roland Nilsson.
Född: 12 mars 1953.
Familj: barnen Jeanette (f 1974), Robert (f 1979) och Sonny (f 1992).
Idrottssläktingar: sonen Robert Olsson (svensk juniorelit i squash), brorson Joakim Nilsson (f 1985, allsvensk fotbollsspelare i Malmö FF och Trelleborg).
Längd/matchvikt: 181 cm, 80–85 kg.
Bästa spårvägskamrat: Roger Öberg.
Bott: Malmö (1953–74), Stockholm (Åsögatan, 1974–75), Malmö (1975–79), Klippan (1979–84), Malmö (1984–).
Arbete: polis (1975–2017).
Klubbar: BK Mellanheden (1963–69), GAK Enighet (1969–74), Spårvägens GoIF (1974–75). Kävlinge GoIF (1975–79), Klippans BK (1979–84), Kävlinge GoIF (1984–96).
SM-guld för Spårvägen: 1975 (grekisk romers stil, mellanvikt 90 kg), 1975 (lagmästare i fristil). Dessutom SM-guld för Kävlinge 1978 (grekisk romersk stil, mellanvikt).

Spårvägens SM-guld nummer 69 och 71 (lag).

Anders Johrén (2020)

Individuella SM-guldvinnare

Flera hundra personer har vunnit individuella SM-guld för Spårvägen. Här presenteras några av alla dessa idrottshjältar.

På sidan individuella Svenska mästare finner du övriga presenterade Svenska mästare.

De första 100 åren – Spårvägen friidrott 1919 – 2019. En 640 sidor initierad berättelse om allt som Spårvägen friidrott varit med om under de första 100 åren. Boken kan köpas för endast 300 kr + frakt.

Mer information finns på Spårvägen Friidrotts webbplats [Öppnas i ett nytt fönster]. Det går också bra att enkelt beställa i formuläret på sidan om Spårvagen 100 år.

Spårvägen GoIF 100 år – 1919 – 2019. En jubileumsskrift baserad på tidigare artiklar i Spårvägen Sport, inklusive klubbpresentationer för alla idrotter, ledare och statistik. Skicka ett e-postmeddelande till info@sparvagen.nu för beställning eller beställ på sidan Spårvagen 100 år.

keyboard_arrow_up