NYHETER

Det var bra nära. Kurre har sett Spårvägens alla bandymatcher från 1958 till bandyns nedläggning 2007 – utom den allra sista. Det måste vara som att missa ett OS-guld på mållinjen. Det var så att han hade fallit på isen i den näst sista matchen och skadat ett ben och kunde därför inte ta sig till Gubbängen. Men det skvallrar om en ledare som var otroligt trogen sin idrott. Han var något av en allt i allo och vida känd i bandykretsar. 1970 kom han in i styrelsen och från 1972 tills dess Spårvägens bandy lades i vila var han både sekreterare och materialare. Kurre var inte kassör, men skötte sysslan rent praktiskt. Han lade ut för alla kostnader och kom med en hög kvitton efter säsongens slut. Han gjorde också ledarinsatser i Spårvägen Fotboll.
Själv var han inte aktiv idrottare, men som Hälsing hade han väl fastnat för sporten. Kurre var minst sagt frispråkig. Han kanske inte direkt sa till domaren att han gjorde en dålig insats, men ”du skulle göra större nytta som hörnstolpe” var vältaligt nog. Märkligt nog verkade det som om ingen blev arg på honom. De kände väl att han var en äkta idrottsledare och så fanns det ju en ton av humor i underkanten. Kurre tyckte nog inte själv att det han gjorde var så märkvärdigt, men nog var det väl ändå en märkvärdig ledargärning.