Kerstin Göransson – ett spårvägsår med ISM-guld
Kerstin Göransson levde sina 22 första år i Skåne men kom 1987 till Stockholm och Spårvägen via studier på Stockholms universitet. Då hade hon redan gjort sina bästa friidrottsresultat och 1988 blev, trots ett indivduellt SM-guld inomhus på 400 meter, en besvikelse. En kombination av sämre resultat och ätstörningsproblem bidrog till att Kerstin slutade med elitfriidrott bara 23 år ung.
Kerstin Göransson kom till Spårvägen 1988 och nästan omgående blev hon svensk inomhusmästare på 400 meter med tiden 57,5m.
– Det är inget lopp jag lagt på minnet, berättar Kerstin 2017. Det var få deltagare, SM gick i Haparanda, och jag gjorde inte någon riktigt bra tid.
Kerstin var även med i SM-bronslaget på 4×800 m trots att hon inte sprang 800 m individuellt någon gång under sitt spårvägsår.
Kerstin är uppvuxen utanför Trelleborg och det var i IFK Trelleborg och senare IFK Helsingborg hon nådde sina stora framgångar med JSM-guld och två individuella SM-brons på 400 m häck. Bästa prestationen var på Finnkampen 1985 då hon kom trea på 400 m häck (58,76), före två finskor.
Hösten 1987 började Kerstin studera beteendevetenskap på Stockholms universitet och eftersom hon tidigare haft kontakt med ungdomslandslagets tränare Peter Jansson, som nu var tränare i Spårvägen, blev Spårvägen den naturliga klubbadressen.
Men frånsett ISM-guldet i Haparanda gick det inte som Kerstin hoppats. 1985 hade varit ett toppår men sedan blev det sämre resultat. Hon tappade motivationen och hon hade problem med ätstörningar.
– Jag hade samtal med en dietist och hon blev bidragande till att jag blev matfixerad. Friidrotten är en så kroppsfixerad värld, det är jättepositivt att träna killar och tjejer tillsammans, men när det blev mycket snack om kroppar och jag uppfattade att jag hade några extrakilon är det lätt att ta åt sig. När en tränare sade att jag kunde göra bättre resultat om jag gick ned ett kilo tolkade jag det som fem kilo. Jag var ganska ensam, det fanns inte mycket stöd och hjälp på den tiden utan man fick hitta sin egen värld. Några få personer i närheten visste om mina problem men många visste inte om det. Jag tyckte jättemycket om att träna men kroppsfixeringen var inte bra. Jag frågade mig vad jag gör med min kropp med den tunga träningen i kombination med att inte nå resultat. Så jag bestämde mig för att sluta. Hade det funnits mer stöd hade jag kanske fortsatt.
Kerstin slutade redan som 23-åring, vid den ålder då andra är mogna att ta det sista steget upp till den yppersta eliten. Det blev alltså bara ett år i Spårvägen men det var där hon träffade Jörgen Dosthe (bland annat 50,07 på 400 m i Spårvägen) och tillsammans fick de barnen Maja och Isak.
Fullständigt namn: Kerstin Margareta Göransson.
Född: 23 juni 1965.
Familj: barnen Maja (f 1993) och Isak 1995.
Idrottssläkting: sambo Jörgen Dosthe (400 m-löpare i Spårvägen).
Arbete: Skolkurator.
Klubbar: IFK Trelleborg (1974–84), IFK Helsingborg (1984–87), Stockholms Spårvägars GoIF (1988).
Landskamper: 3 A 1984–85, 1 J 1984, 2 U 1982–83.
SM-guld: 400 m inomhus 1988.
Övriga SM-medaljer: brons på 4×800 m 1988. Dessutom 3:a på 400 m häck både 1984 (för IFK Trelleborg) och 1985 (för IFK Helsingborg).
Personliga rekord: 100 m 12,18 (för IFK Helsingborg, 12,82w och 12,4mw i Spårvägen), 200 m 24,81 (för IFK Trelleborg, 25,86 i Spårvägen), 400 m 55,62 (för Helsingborg, 57,34 i Spårvägen), 400 m häck 58,76 (på Finnkampen 1985).
Bott: Trelleborg (1965–84), Helsingborg (1984–87), Stockholm (1987–).
Längd/tävlingsvikt: 169 cm, 57 kg.
Tränare i Spårvägen: Peter Jansson.
Största idrottsminnen: Finnkampen 1985 i Stockholm. JSM 1982 i Sollentuna.
Bästa spårvägskamrat: Marita Hovmark.
SM-medaljer för Spårvägen:
– Ind. inne: 1 guld.
– Lag: 1 brons.
Spårvägens SM-guld nummer 229.
Anders Johrén 2018 (presentationen finns även i Spårvägen friidrotts 100-årsbok)
