Jennifer Jonsson – två SM-guld med Spårvägen och proffs i Frankrike
Jennifer Jonsson, ursprungligen från Lekstorps IF några mil nordost om Göteborg, spelade två säsonger i Spårvägen, 2013–15, och vann under sitt andra år i klubben SM i både singel och dubbel (tillsammans med Stina Zetterström). En forehands- och attackspelare med en tuff spelstil, nära bordet. Efter spårvägstiden har Jennifer bl.a. spelat professionell bordtennis i Frankrike.
Jennifer Jonsson började spela bordtennis i Lekstorps IF, från Gråbo knappt tre mil nordost om Göteborg. Där blev hon dubbel svensk juniormästare innan hon 2013 gick över till Spårvägen.
– Spårvägen hade ett lag i högsta serien, och så hade jag lite kontakt med Spårvägens ordförande Anders Bölenius via hans dotter Sannamari som spelade i laget, berättade Jennifer 2021. På den vägen var det. Det kändes väldigt bra.
Trots att Jennifer började spela för Spårvägen flyttade hon från barndomshemmet till Köping.
– Där finns ett riksidrottsgymnasium för bordtennis och det var även några till som bodde och tränade där. Det var en bra träningsmiljö för mig under mitt första år som professionell. Jag fick en lön för att spela, jag bodde billigt och åt i skolan. Det fungerade bra.
Efter ett år i Köping flyttade Jennifer till Stockholm där hon fortsatte att träna och spela på heltid. Den säsongen, 2014/15, fick hon sina största framgångar med SM-guld både i singel och dubbel och avancemang i VM (singel) från kvalomgången till huvudtävlingen med 128 deltagare.
Singelguldet kom genom finalseger mot Sun Jie, tidigare Spårvägen men här i BTK Rekord, med 4–3 i set, och 11–9 i avgörande set. Jennifers väg till finalen gick via Agnes Kiirikki, IK Juno, 4–0, Anna Månsson, Falkenbergs BTK, 4–3 (11–3 i skiljeset), Filippa Bergand, Åsa IF, 4–0, och Stina Källberg, Borlänge BTK, i semifinalen med 4–2.
De dubbla SM-tecknen, den 1 mars 2015, minns Jennifer så här:
– Jag gick direkt från segern i dubbelfinalen, tillsammans med Stina Zetterström, till singelfinalen. Där mötte jag Sun Jie. Sun var stor favorit, ingen trodde att någon skulle kunna slå henne, men jag hade spelat bra från första omgången och kände kvällen innan att jag skulle kunna vinna. ”Det kan gå”, intalade jag mig själv.
I finalen försökte jag tänka väldigt offensivt. Det är min spelstil att vara offensiv, jag försöker ta många bollar med forehand och röra på fötterna. Jag tänkte lite extra på det i finalen mot Sun. Jag hade en lång serve mot henne och blev tillsagd av min coach att Sun nästan alltid la returen diagonalt och då kunde jag gå runt och slå forehand.
Efter två säsonger i Spårvägen gick Jennifer över till Norrtulls SK.
– Det var mest på grund av deras träning, jag ville testa ny träningsmiljö och de hade en bra träningsgrupp med många unga killar som jag kunde träna med. Jag hade även en pojkvän som coachade mig i SM-finalen och han bytte till Norrtull, det spelade också in.
Under tre år från 2018 spelade Jennifer för Nîmes, i södra Frankrike, samtidigt som hon fortsatte spela för Norrtull i SM-tävlingar. Inför säsongen 2021/22 flyttade hon hem till moderklubben Lekstorp.
Spårvägens sportchef Anders Svensson menar att Jennifer var en ”forehandsspelare och attacksspelare, hon spelade ganska tufft, nära bordet”. Jennifer menar själv att hon som spelare är ”väldigt envis, har bra tålamod, och har orkat satsa länge”. Många andra spelare har inte hållit på så länge som Jennifer. En svaghet, menar hon själv, är att hon ”hade behövt ett öppnare sinne och inte alltid vara så strukturerad, det fungerar inte alltid i pingis, man måste vara lite mer flexibel”. Vad gäller teknik hade Jennifer under hennes tidigare år en mindre bra backhand, den har hon dock tränat upp och är i början av 2020-talet minst lika bra som hennes forehand.
Jennifer har goda minnen från sin spårvägstid:
– Vi hade en väldigt bra gemenskap och klubben är bra på att locka nya barn och ungdomar. Det är en stor klubb. Det var en otroligt bra klass på träningar och framför allt de morgonträningar vi hade tillsammans med pingisgymnasiet.
Fullständigt namn: Jennifer Charlotta Jonsson.
Född: 13 augusti 1994.
Familj: pojkvän Anton Szmida.
Bott: Gråbo (1994–2013), Köping (2013–14), Stockholm (Farsta strand, Solberga, 2014 – 2018), Nîmes (2018–21), Göteborg (Kviberg, 2021–).
Längd/tävlingsvikt: 168 cm, 65 kg.
Studier: kandidatexamen i företagsekonomi.
Klubbar: Lekstorps IF (2002–13), Spårvägens BTK (2013–15), Norrtulls SK (2015–21), ASPC Nimes (2018–21), Lekstorps IF (2021–).
Svensk mästare: singel 2015, dubbel 2015 (med Stina Zetterström). Dessutom SM i bordtennis TTX 2018 (för Norrtull).
Bästa spårvägskompisar: Stina Zetterström, Sannamari Bölenius, Marlene Appelgren, Ellen Holmsten.
Bästa spårvägsminne: ”vi hade bra stämning och väldigt roligt med damlaget i alla seriematcher och under alla resor”.
Spårvägens SM-guld nummer 774 (lag) och 775.
Anders Johrén (2021)
