SM-GULDVINNARE

Göte Augustsson – en av Spårvägens stora ledare 

Göte Augustsson har ägnat stora delar av sitt vuxna liv åt Stockholms Spårvägars GoIF. Han är en av de nyckelpersoner som har varit avgörande för att Spårvägens Friidrottsklubb ens existerar på 2000-talet. 

Han kom till Stockholm och arbetet som konduktör på Stockholms Spårvägar 22 år gammal hösten 1953. En friidrottsledare, Anders Källman, tog med Göte till Kristinebergs IP där han provade de flesta grenar men det var diskus, med ett personligt rekord på 38,13, som blev hans bästa gren. Men det är inte för prestationerna som aktiv som Göte blev en av Spårvägens viktigaste personer.

Några år senare, 1955/56, tog Göte över tränarskapet i idrottsföreningen som då framför allt var en korpförening för företagets anställda och någon egentlig elitverksamhet hade inte förekommit sedan 1940-talets stora löpare, med Gösta Tegerholm, Gösta Östbrink och Gunnar Bratt i spetsen, hade slutat. Men Götes stora mål på 1950-talet var inte att få fram elitidrottsmän. Istället lyckades han få många av Spårvägens anställda att börja motionera på ett sätt som gynnade företaget. En chef konstaterade att ”sedan Augustsson började med träningen har vakenheten i företaget ökat”, med det menande att motionsinsatserna hade ökat konditionen och därmed effektiviteten i företaget. Framgångarna gjorde att företaget anställde Göte som gymnastik- och motionsledare först på halvtid (1961), något som senare övergick till heltid. Det var sällsynt att ett företag i början av 1960-talet hade anställd personal för idrottsverksamheter.

Göte anordnade framför allt friidrottsaktiviteter. På somrarna var Kristinebergs IP och Enskede IP samlingsplatserna och Göte hade tagit fram poängtabeller som var anpassade efter ålder vilket gjorde att en 50-åring kunde tävla mot en 25-åring. Det arrangerades klubbtävlingar och klubbmästerskap, oftast blev det den som hade det bästa resultatet under året som blev klubbmästare då det var svårt att samla alla som ville vara med vid ett enda tillfälle på grund av de oregelbundna arbetstider som fanns i Spårvägen. Men man tränade och tävlade också i orientering och andra idrotter. På vinterhalvåret bedrevs träningen i en liten gymnastiksal som företaget hade på Birger Jarlsgatan.

Göte blev med tiden en av landets främsta kasttränare, utbildad av den tidens store tränare Gösta Holmér. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet var det framför allt Götes tränaregenskaper som gjorde att kastare som Lasse Haglund, Raimo Pihl, Anders Arrhenius och Lars Holmblad sökte sig till Spårvägen. Utan Göte hade dessa kastare aldrig fått de framgångar de senare fick. Till exempel hade Lasse Haglund, som länge försökt klara 60 meter i diskus, aldrig nått de 62,86 han till slut gjorde som 34-åring utan Götes hjälp.
Göte Augustsson kunde träna 12-åringar och landslagsmän efter varandra. Janne Nordström konstaterade många år senare att ”vi fattade aldrig hur duktig Göte var som tränare”. Både Göte och Janne Nordström levde med Spårvägen. Många aktiva hade nyckel hem till både Göte och Janne.
Göte jobbade med att lyfta de anställdas fysiska status ända fram till 1986 då han fick cancer och blev sjukskriven en längre tid. När han kom tillbaka jobbade han i SL-hallen i Rissne som idrottskonsulent och hallföreståndare fram till 1994.

Göte berättade 2015 om sina tre största minnen från Spårvägen:
1 Spårvägsandan. ”Man har känt en samhörighet. Det var lika roligt att jobba med de som inte var så jätteduktiga som med eliten. Alla blev respekterade för de man var.”
2 Raimo Pihls SM-guld i spjut (81,02) i Växjö 1970. Det var Götes första SM-guld som tränare.
3 ”Att se friidrotten i Spårvägen expandera från en korpklubb till en elitklubb. Ordföranden Bertil Bengtson var jätteviktig under 1970-talet och klubben har sedan fortsatt att expandera.”

Göte, som blev revisor i friidrottssektionen 1956, ledamot från 1957 och ordförande 1963–68 var, tillsammans med bland andra Janne Nordström, den som fick Spårvägens friidrott att överleva i början av 1960-talet.

Fullständigt namn: Göte Rickard Augustsson.
Född: 29 maj 1931 i Gullaskruv, Småland.
Familj: adoptivdottern Eleanor.
Bott: Gullaskruv, Stockholm (1953–2000), Gagnef (2001–). Arbete: konduktör på Stockholms Spårvägar, idrottsledare Stockholms Spårvägar (1955–86), idrottskonsulent 1987–94).
Personligt rekord: diskus 38,13.
Ledarinsatser i Spårvägen friidrott: ledare och tränare 1955–94. Ordförande i friidrottssektionen 1963–68.

Anders Johrén 2018 (presentationen finns publicerad i Spårvägen friidrotts 100-årsbok).

Individuella SM-guldvinnare

På sidan individuella Svenska mästare finner du presenterade Svenska mästare.

 

Stora spårvägsledare

På sidan stora spårvägsledare finner du några av Spårvägens stora ledare genom åren.

Meny