NYHETER

Det var för 50 år sedan det började. Spårvägen utvecklades till en mer elitinriktad idrottsförening. Friidrotten gick i bräschen. Bingoverksamheten utvecklades allt mer och kom att bli den största i landet. En mycket kapabel huvudstyrelse hanterade ekonomin, utökade lokalbeståndet och fördelade medel till sektionerna baserat på deras verksamhet. Många av sektionerna nådde ”allsvensk” status, ja faktiskt kunde några uppvisa internationell slagkraft.

De första 50 åren, 1919-1969, var Spårvägen en välordnad förening med en medlemskader som kunde räknas i fyrsiffriga tal. Nästa alla medlemmar, aktiva och ledare hade sin anställning i trafikbolaget AB Stockholms Spårvägar (senare SL). Frånsett ett par idrotter verkade sektionerna på en relativt måttlig nivå.

Noterbart är att många av de ledare som hade drivit verksamheten på den lägre nivån visade sig vara kapabla att även hantera en elitverksamhet. Ledarsidan förstärktes efter hand, många skickliga tränare engagerades. Ungdomsverksamheten stärktes och kom en tid att vara störst i landet.

Nu, vid 100-årsjubileet, är varje spårvägsidrott sin egen juridiska enhet. Bingon har spelat ut sin roll, spårvägsföreningarna måste generera sina egna ekonomiska medel. Toppbredden har smalnat, men man kan konstatera att nära hälften av spårvägsföreningarna har anställd personal i någon form. Det pekar på stora verksamheter. Med Stockholm Marathon-verksamheten som grund är friidrotten nu mest framgångsrik i spårvägsfamiljen. 2019 blev deras bästa år genom tiderna.

Hur kommer det att se ut om ytterligare 50 år, 2069? Du som nu är ung nog får då göra den bedömningen!