SM-GULDVINNARE

Erica Jarder – tre VM-finaler och ett IEM-brons

Medalj på inomhus-EM och två VM-finaler utomhus och ett VM inomhus gör henne unik i Spårvägens friidrottshistoria. Lägg där till åtta individuella SM-guld i Spårvägendräkten, klubbrekord både ute och inne och ett tiotal ytterligare SM-medaljer. Erica Jarders väg till toppen var lång, men när det väl släppte, då släppte det rejält.

– Jag tror att en av mina största styrkor har varit att jag från att jag var 12–13 år så tydligt identifierat mig med friidrotten. Tidigt fick jag höra att jag kunde bli bra, och det har på olika sätt drivit mig framåt. Jag ÄR friidrottare, och den kraften och insikten har hjälpt mig många gånger under karriären.

Vägen från de första friidrottsstegen (eller i hennes fall hoppen) hemma i Täby till dubbla VM-finaler och brons på inomhus-EM har inte på något sätt varit spikrak. När Erica Jarder slog igenom för den breda idrottspubliken vintern 2013 hade hon redan en lång och krokig karriär bakom sig. Duktig som ungdom och junior kom hon till Spårvägen hösten 2002, och bortsett från en sejour i Väsby 2007–08, har hon fram till 2018 varit klubben trogen. Alltid seriöst satsande med höga ambitioner. Det första guldet på senior-SM kom 2007, och åren därefter såg hon ut att ha stabiliserat sig på en hög nationell nivå, utan att egentligen vara nära ett internationellt genombrott. Inuti Erica växte frustrationen.

– Jag har ibland undrat hur jag orkade satsa som jag gjorde de där åren. Jag blev bättre och bättre fysiskt, och det var ett kvitto förstås men också irriterande. Jag visste att jag hade så mycket mer i mig. När jag tog bronset vid inomhus-EM var det också det ultimata beviset på det jag själv vetat hela tiden. Jag kunde hoppa riktigt, riktigt långt, och jag kunde prestera när det gällde som allra mest.

Under den där magiska helgen i Göteborg höjde hon sitt personliga rekord med nästan en kvarts meter, men med några års perspektiv är vad som hände efteråt det som betytt allra mest.

– Det var verkligen som om proppen gick ur, och efter den helgen hade jag inte bara förbättrat mitt pers, utan också höjt min lägstanivå med ett par decimeter. Och faktiskt, visst är bronset mitt allra bästa idrottsminne, men att jag lyckats ta mig till två VM-finaler utomhus gör mig nästan mer stolt. Det var inte engångsföreteelse. Jag lyckades faktiskt etablera mig som en av världens bästa längdhoppare.

Erica Jarder på väg mot en niondeplats på VM i Moskva 2013 med 6,47.

Erica lyfter också Spårvägens betydelse för att hon blivit så bra.
– När jag kom till Spåret var jag en hyggligt lovande ungdomshoppare, och oavsett var i min karriär jag befunnit mig har jag alltid behandlats på samma sätt, och tagits på allvar. Och tider när jag haft det jobbigt och behövt göra förändringar har alltid personer som Lech Nikitin, som var den som fick mig tillbaka till Spårvägen och också fick mig att tro på mig själv igen, och Åke Ruus funnits där stöttande med öppna famnar. Det märks att de alltid vill de aktivas bästa, och det upplever jag nästan som unikt!

Det finns flera bra filmer med Erica på youtube.
– Erica på IEM i Göteborg 2013.
– Erica på VM i Moskva 2013.
– Erica på EM i Zürich 2014.
– Erica på VM i Peking 2015.

Fullständigt namn: Erica May-Lynn Jarder.
Född: 2 april 1986 i Täby.
Familj: sonen Maximilian.
Klubbar: Täby IS (1993–99), Danderyds SK (2000–01), IF Linnea (2001–02), Spårvägens FK (2003–06), Väsby IK (2007–08), Spårvägens FK (2009–18), IF Göta (2019–).
Internationella mästerskap i längd: VM: 9:a 2013, 12:a 2015. EM: 8:a 2014, kval 2016. IVM: 8 2014. IEM: 3:a 2013, kval 2015. EM 4×100 m 2012 (försök).
Landskamper: 11 A, 5 inomhus.
SM-guld: 4 gånger i längd utomhus, varav 3 i Spårvägen (2012, 2013 och 2014) och 1 gång i Väsby (2007), ISM i längd 2009, 2012, 2013, 2015 och 2016 (och i Väsby 2008), 4×100 m (2011).
Övriga SM-medaljer: silver ute 2011 och 2016 samt inne 2015 i längd, brons (2009) i tresteg på ISM, silver (2012) och brons (2010) på 4×100 m, silver (2009, 2011, 2013 och 2018) och brons (2014) på Lag-SM.
JSM-guld: för Spårvägen: 1 i längd och 1 i tresteg inomhus (ytterligare 4 IJSM-guld i längd och tresteg för Väsby och 1 IUSM-guld i höjd för Danderyd).
Personliga rekord: 100 m 11,72 (2016), 200 m 25,20/25,19w (för Väsby 2007, 26,24 i Spårvägen 2006), höjd 1,78i (för Väsby 2007, 1,76 i Spårvägen 2006), längd 6,70 (2015, 671i 2013), tresteg 12,90 (2014).
Bott: Täby, Köpenhamn, Karlstad.
Längd/tävlingsvikt: 173 cm, 57 kg.
Tränare: Anders Möller (2010–).
Största idrottsminne: Inne-EM bronset 2013.
Bästa spårvägskamrater: Gladys Bamane, Lech Nikitin, Åke Ruus, David Fridell.
Stor Grabb nr 529.

SM-medaljer för Spårvägen:
– Ind. ute: 3 guld, 2 silver= 5 medaljer.
– Ind. inne: 5 guld, 1 silver, 1 brons = 7 medaljer.
– Lag ute: 1 guld, 5 silver, 2 brons = 8 medaljer.

Spårvägens SM-guld nummer 655, 691 (lag), 704, 718, 729, 741, 759, 767, 787.

David Fridell 2018 (presentationen finns publicerad i Spårvägen friidrotts 100-årsbok).

Individuella SM-guldvinnare

Flera hundra personer har vunnit individuella SM-guld för Spårvägen. Här presenteras några av alla dessa idrottshjältar.

På sidan individuella Svenska mästare finner du övriga presenterade Svenska mästare.

De första 100 åren – Spårvägen friidrott 1919 – 2019. En 640 sidor initierad berättelse om allt som Spårvägen friidrott varit med om under de första 100 åren. Boken kan köpas för endast 300 kr + frakt.

Mer information finns på Spårvägen Friidrotts webbplats [Öppnas i ett nytt fönster]. Det går också bra att enkelt beställa i formuläret på sidan om Spårvagen 100 år.

Spårvägen GoIF 100 år – 1919 – 2019. En jubileumsskrift baserad på tidigare artiklar i Spårvägen Sport, inklusive klubbpresentationer för alla idrotter, ledare och statistik. Skicka ett e-postmeddelande till info@sparvagen.nu för beställning eller beställ på sidan Spårvagen 100 år.

Meny