Dennis Åbom – fyra SM-guld och tio år med Spårvägen
Dennis Åbom brottades i mer än tio år för Spårvägen och vann fyra svenska mästerskap för klubben, ett individuellt och tre i lag. Han var dessutom uppe i ytterligare tre SM-finaler, varav en för Spårvägen, och var under många år en pålitlig brottare i klubblaget.
Att Dennis Åbom blev brottare är inte så konstigt. Både pappa Bengt och storebror Jonny var brottare i Täby brottningsklubb och Dennis började tidigt med sporten, i början gick han i 22-kilosklassen. Täby hade ett bra ungdomslag, vann bl.a. mot Spårvägens ungdomar, men när Dennis var 18 år gick han över till Spårvägen.
Redan första året i Spårvägen vann Dennis sin stora individuella titel, SM-guld i fristil i 57-kilosklassen. Han finalbesegrade Peter Gustavsson, Värnamo, med 3–2 efter förlängning.
– Sedan skrev jag på för Norrtälje BK då jag gjorde lumpen där, berättade Dennis 2020. Men jag kom snabbt tillbaka till Spårvägen.
Dennis var uppe i ytterligare tre SM-finaler. År 1990, då han fortfarande brottades för Täby, förlorade han finalen i både fristil och grekiskromersk stil mot Ljungbys Sandor Scergö, och 1996 förlorade han fristilsfinalen i fjädervikt mot brorsan Jonny med 3–4.
Hans viktigaste insats för Spårvägen var kanske hans seger mot Lokes Robert Johansson i Lag-SM-finalen 1999. Det stod 2–2 efter full tid och i förlängningen kunde Dennis knipa tre poäng och vinna med 5–2. ”Där förlorade vi matchen”, menade Lokes tränare Thomas Klövenäs.
Dennis fortsatte i Spårvägen till efter fyllda 30 och var bl.a. med om att vinna Fyrstadsbrottningen 2000, som då också räknades som lag-SM. 1994, även då vann Spårvägen, kunde Dennis inte vara med då han brutit armen och gick gipsad.
– Jag hade bra fysik och god teknik med en bra defensiv, men jag var kanske inte den roligaste att titta på, konstaterar Dennis med 20 års perspektiv på karriären.
Han menar själv att han ”var dålig på att lyfta motståndaren, saknade lite styrka i ben och bål.”
– Jag tog många enpoängare men sällan några fempoängare.
– Jag hade också lite otur. Bundesliga startade under mina sista år, hade den startat några år tidigare hade jag kunnat fortsätta med brottningen och få lite betalt och hanka mig fram. I Sverige fanns aldrig några pengar i brottningen.
Det blev aldrig något stort seniormästerskap för Dennis men han var med på ett junior-VM i Istanbul där han fick möta ettan och trean. Han gjorde bra matcher men förlorade med uddapoängen mot båda.
Efter den aktiva karriären fortsatte Dennis många år som ungdomstränare.
Dennis har bara gott att säga om Spårvägen.
– Mitt liv har varit brottning och Spårvägen. Jag fick resa runt med Spårvägen i Sverige, Danmark, Finland och andra länder. Jag känner enormt med Spårvägen.
Fullständigt namn: Dennis Hans Tony Åbom.
Född: 13 augusti 1973.
Familj: fru Sara, sonen Gabriel (f 2014).
Idrottssläkting: storebror Jonny (spårvägsbrottare med bl.a. två individuella SM-guld).
Bott: Täby, Södermalm (Götgatan), Täby.
Längd/tävlingsvikt: 170 cm, 57–63 kilo.
Arbete: Åboms smide (familjeföretag tillsammans med far och bröder).
Klubbar: Täby BK (1979–91), Spårvägens GoIF (1991–92), Norrtälje BK (1992–93), Spårvägens BK (1993–2001).
Bästa spårvägskamrater: Jimmy Samuelsson, Roger Öberg, Roger Lundholm, Magnus Axelsson, Martin Lidberg, Christer Borssén m.fl.
Bästa spårvägsminnen: SM-guldet 1992, Fyrstadsgulden.
SM-guld: fristil 1992 (bantamvikt 57 kg), lag: 1994 (fristil), 1999 och 2000 (grekisk romersk).
Spårvägens SM-guld nummer 279, 312 (lag), 473 (lag) och 479 (lag).
Anders Johrén (2020)
