SM-GULDVINNARE

Christer Borssén – Spårvägen under hela karriären med två individuella fristilsguld

Christer Borssén representerade Spårvägen under hela sin brottarkarriär som bland annat innehåll fyra SM-guld, två individuella och två i lag. Han fick störst framgångar i fristil men var även duktig i grekisk-romersk stil.

Christer Borssén började 6 år gammal med brottning 1975. Det var några bekanta till familjen som hade barn som brottades som de fick med sig Christer.

– Mina två bröder började också men de höll inte på lika länge, berättade Christer 2020.

Han började direkt i Spårvägens barnverksamhet i SL-hallen där Spårvägens brottare till en början delade hall med Spårvägens bordtennis. Det blev framgångar på ungdomsnivå (två USM-guld) och senare på juniornivå (även där två JSM-guld). Christer var även med på både ungdoms-EM (5:a 1985), ungdoms-VM (oplacerad 1986), junior-EM (9:a 1988) och junior-VM (10:a 1987 i Kanada).

Christer Borssén, t.v. tillsammans med tränaren Laszló Klinga på EM i Kaposvar i Ungern 1992.

På seniornivå vann han sin första SM-medalj redan 1984, bara 15 år gammal, när han kom tvåa i fristilens 52-kilosklass. Det blev åtskilliga fler SM-medaljer innan han 1992 vann sitt första individuella SM-guld. Då vann han SM-finalen mot klubbkompisen Mikael Zetterberg med 4–3.

– Vi hade en hård batalj och vi kände varandra väl då vi tränade ihop och var bra kompisar.

Direkt efter tävlingen blev han uttagen till EM där han en tid senare kom nia.

–  Hade jag kommit bland de sju bästa hade jag blivit kvalificerad för OS.

En månad innan fristils-SM hade Christer brottats final i SM i grekisk-romersk stil, även det mot en spårvägare, en 19-årig Martin Lidberg. Christer förlorade finalen mot Lidberg, 1–4, men hela prispallen bestod av spårvägare då även trean Henric Barck kom från Spårvägen.

Tre spårvägare på SM-prispallen i den grekisk-romerska 74 kilosklassen 1992. Fr.v. tvåan Christer Borssén, vinnaren Martin Lidberg och trean Henric Barck.

I och med att Christer inte kvalificerade sig för OS drog han ned på satsningen men vann ändå sitt andra individuella svenska mästerskap 1993, även det i fristil. Finalen vanns mot Arasto Nejad, Göteborgs AK, men den tuffast matchen gick han i semifinalen mot klubbkompisen Majid Ahadpour.

Christer vann ytterligare några SM-medaljer, bland annat silver 1996 trots att han då mer eller mindre lagt av och endast hade tio rejäla träningspass i kroppen.

– Hela SM-tävlingen gick under en dag så när finalmatchen skulle avgöras var bensinen slut och jag fick stryk mot en som jag aldrig tappat poäng mot tidigare. Jag tror jag gick fyra eller fem matcher under dagen.

Christer fick sina största framgångar i fristil men han var mycket bra även i grekisk-romersk stil, med bl.a. ett SM-silver och två SM-brons.

– Sverige hade väldigt bra brottare i grekisk-romersk stil så det var svårare att slå sig fram där.

Christer lyfter fram sin envishet som en orsak till att han blev så bra. Men han tackar också i hög grad Spårvägen för sina framgångar.

– Spårvägen hade en otroligt bra verksamhet från det att jag började, med bra tränare och bra sparringpartners och med en fantastisk anda i klubben. Alla kämpade för att bli bättre.

Lika imponerad är han inte av Svenska Brottningsförbundets insats för de bästa fristilsbrottarna:

– Förbundet satsade inte tillräckligt på fristil. Det krävs bra träningsläger och internationella turneringar, annars är det svårt att lyckas. De bästa i grekisk-romersk stil fick en helt annan uppbackning. Med facit i hand var det ett omöjligt uppdrag att komma så mycket längre i fristil.

Förutom sina två individuella SM-guld var Christer med om att vinna tre lag-SM med Spårvägen.

– Jag kom med i laget redan som 15-åring. Då kunde det vara 25 år mellan lagets yngsta och äldste. Vi hade fantastiskt roligt, det är en annan glädje när man når framgångar som lag. Vi åkte runt i landet med gamla SL-bussar.

Christers sista stora insats på brottarmattorna gjordes alltså 1996.

– Men egentligen gjorde jag sista rejäla satsningen till EM 1992 men när jag inte kvalificerade mig för OS lade jag ned. Det är inget jag ångrar, jag träffade min fru och bildade familj och gjorde civil karriär så jag utvecklade andra områden.

Fullständigt namn: Christer Frank Borssén.
Född: 10 december 1968.
Familj: fru Catarina, barnen Jacob (f 1995) och Jonna (f 1997).
Bott: Västertorp, Segeltorp (1979–).
Längd/tävlingsvikt: 176 cm, 82 kg (”jag vägde normalt 79–80 kg, tävlade i grekisk-romersk i 74 kg, annars i 82 kg).
Arbete: Handelsbanken (1987–, senare år i chefsroller och företagsrådgivare).
Klubbar: Spårvägens GoIF/Spårvägens BK (1975–96).
Bästa spårvägskamrater: Magnus Axelsson, Roger Lundholm, Mikael Zetterberg.
Bästa spårvägsminne: första USM-guldet 1984 (då vann Spårvägen hälften av alla USM-guld plus många andra medaljer och därmed lagtävlingen överlägset).
SM-guld: fristil 1992 och 1993 (82 kilosklassen), lag fristil 1984 och 1988.

Spårvägens SM-guld nummer 166 (lag), 233 (lag), 278, 297.

Anders Johrén (2020)

Individuella SM-guldvinnare

Flera hundra personer har vunnit individuella SM-guld för Spårvägen. Här presenteras några av alla dessa idrottshjältar.

På sidan individuella Svenska mästare finner du övriga presenterade Svenska mästare.

De första 100 åren – Spårvägen friidrott 1919 – 2019. En 640 sidor initierad berättelse om allt som Spårvägen friidrott varit med om under de första 100 åren. Boken kan köpas för endast 300 kr + frakt.

Mer information finns på Spårvägen Friidrotts webbplats [Öppnas i ett nytt fönster]. Det går också bra att enkelt beställa i formuläret på sidan om Spårvagen 100 år.

Spårvägen GoIF 100 år – 1919 – 2019. En jubileumsskrift baserad på tidigare artiklar i Spårvägen Sport, inklusive klubbpresentationer för alla idrotter, ledare och statistik. Skicka ett e-postmeddelande till info@sparvagen.nu för beställning eller beställ på sidan Spårvagen 100 år.

keyboard_arrow_up