Abbas Asly – från Iran och Tjeckoslovakien till Spårvägen
Brottaren Abbas Asly kom till Sverige och Spårvägen från Iran via Prag 1977. Han verkade både som aktiv, med ett SM-guld för Spårvägen, och tränare både i Spårvägen och på andra håll i Brottarsverige. Från år 2021 donerar han ett ”Pris till Raoul Wallenbergs minne”, en årlig donation på 10 000 kronor till Spårvägens bästa idrottare.
Abbas Asly är uppvuxen i Iran där han som ung flyttade runt till många olika mindre städer.
– Jag var en talang men vann inga stora titlar i Iran, berättade Abbas 2020.
Abbas flyttade från Iran 1968 till Tyskland och sedan till Tjeckoslovakien, och utbildade sig under fem år på Sporthögskolan i Prag samtidigt som han blev tjeckisk mästare tre gånger. I december 1975 var Abbas i Stockholm med i Pragklubben Rudá hvězda (Röda Stjärnan) i en Europacupfinal, där även Spårvägen deltog, och då erbjöd Spårvägen och Stockholms brottningsförbund ett tränarjobb till Abbas om han kom till Sverige efter studierna.
Abbas engagerades som tränare både i Spårvägen och för Svenska brottningsförbundet från och med April 1977 då han anlände i Stockholm. Han fortsatte samtidigt som aktiv brottare och han vann fristils-SM i bantamvikt (57 kg) i december 1978, den förste iranier som blev svensk mästare i brottning och som vann SM-guld i någon idrottsgren. Dagens Nyheter skrev att Abbas svarade ”för den bästa fristilsbrottningen vid detta mästerskap.” Han vann i en mycket hård och jämn finalmatch över fjolårsmästaren Kauko Naavala från Göteborg. Det blev 7–6 i poäng till Asly som före slutperioden låg under med 3–5.
Uno Jansson skrev i Spårvägen Sport: ”Det sätt som Abbas vann matchen på var thrillerbetonat. Kauko ledde inför sista perioden med 5–3, men Abbas kvitterade och vann till slut med 7–6. Efter matchen såg vår bantamviktare ut som han gått en finalmatch i boxning. När Navala insåg att han höll på att förlora matchen tog han till alla medel, t.ex. skallar, fingrar i näsan och ögonen. Nyp och klösningar stod också på listan. Men Abbas lät sig inte provoceras utan brottades bara med justa grepp matchen ut.”
– Jag var snabb, teknisk och duktig på dykningar, menar Abbas. Jag var bäst i fristil och förbättrade även min grekisk-romersk stil eftersom jag tävlade i båda grenerna i serielaget och fyrstadsbrottningen och alla andra tävlingar for Spårvägen.
Abbas var alltså, samtidigt som han var aktiv, under flera år tränare både i Spårvägen och för Svenska brottningsförbundet. Han åkte bland annat runt i landet och hade tvådagarsutbildningar om brottningsträning. Efter att han slutade träna Spårvägen fortsatte han ett par år som tränare i Järfällaklubben BK Ares men lämnade inte Spårvägen som medlem. Under de två år Abbas tränade BK Ares steg klubben från botten av division 2 till elitserien.
År 1983 slutade Abbas med brottningen och tog hand om familjen och satsade på arbete. Han var en entreprenör och började med frukt- och grönsakshandel i Aspudden, senare hade han hälsokostaffär i Aspudden, en matservering i Skärholmen, en restaurang i en paviljong han byggde vid Karlaplan, och så småningom drev han restaurang Tegelhuset i ett kulturhus i Fatbursparken på Södermalm som han räddade från rivning och renoverade.
Dagens Nyheter hade 2002 en lång artikel om Abbas och hans kamp för sin restaurang i Fatbursparken. Här är ett utdrag från den artikeln:
”Abbas Asly, född i Iran och tidigare bosatt i Tjeckien, kom till Sverige 1978 som Svenska brottningsförbundets gäst. Han blev kvar här i landet bland annat som tränare åt svenska landslaget i brottning. Han driver sedan 1996 restaurang Tegelhuset i Fatbursparken, ett projekt som kantats av svårigheter ända från begynnelsen.” (Abbas påpekar att han tränade fristilslandslaget inför stora världstävlingar i samarbete med Leo Honkala men det blev aldrig faktiskt en anställning.)
– Jag fick bra stöd av många människor, som politikerna Olle Wästberg och Mats Hulth (borgarråd i Stockholms stad), mindes Abbas 2020.
Abbas med familj har även bott i USA och på 2020-talet bor båda sönerna, som är jurister, i Miami, Florida.
Abbas har haft ett händelserikt liv, bott i många länder och talar sex språk flytande, modersmålet azerbajdzjanska, det närbesläktade turkiska, farsi (eller persiska, Irans första språk), tjeckiska, svenska och engelska. Han talade tidigare även en del tyska då han bodde en tid i Fulda, Regensburg och Köln.
– Men mitt hjärta är i mitten av Stockholm, Gamla Stan, hälsar Abbas som vid denna intervju, hösten 2020, befann sig hos sina söner och barnbarn i Florida.
– Sedan jag flyttade till Sverige fick jag lära känna till Raoul Wallenberg och han är min största hjälte. Jag skulle vilja donera 10 000 kronor årligen från och med 2021 i hans minne till Spårvägens idrottsförening för att utdela till årets bästa idrottare inom föreningen (oavsett idrottsgren).
Fullständigt namn: Abbas Asly.
Född: 17 april 1945 i Bandar Anzali i Iran.
Familj: barnen Darius och Adrian.
Bott: Iran (1945–68), Västtyskland (Fulda, Regensburg, Köln, 1968), Brno, Prag (1968–77), Stockholm (1977–).
Matchvikt: 57 kg.
Bästa spårvägskamrater: ”kompis med alla”.
Arbete: frukt- och grönsakshandlare i Aspudden, restaurangägare.
Klubbar: Brno, Rudá hvězda (Röda Stjärnan, Prag), Spårvägens GoIF (1977–81), BK Ares (Jakobsberg, 1981–82).
SM-guld: 1978 (fristil, bantamvikt).
Spårvägens SM-guld nummer 101.
Anders Johrén (2020)
