Jan-Ove Waldner – den största spårvägaren
Jan-Ove Waldner är den störste spårvägaren. Han började i Spårvägen vid sex års ålder och det var i Spårvägen han fostrades till världens bästa bordtennisspelare. Han blev som spårvägare världsmästare och var världsetta under många år. J-O representerade Spårvägen under 26 år. Ingen annan har haft sådana framgångar som han. Han är den största spårvägaren.
År 2014 rankade Dagens Nyheter Sveriges genom tiderna främsta idrottare. På tredje plats, efter Björn Borg och Zlatan Ibrahimovic, kom Jan-Ove Waldner. DN:s motivering löd: ”OS-guld, sex VM-guld, elva EM-guld. Världsetta under långa perioder 1989–1998. J-O reste tidigt till Kina för att utvecklas och det har skapats starka band mellan kineserna och Chang Qing Shi – Det evigt gröna trädet – som han kallas där. En av fyra som vunnit pingisens Grand Slam – övriga tre är från Kina.”
Denna Sveriges genom tiderna tredje bästa idrottare fostrades i Spårvägens GoIF. Han började där vid sex års ålder 1971 och fortsatte i klubben tills han var 26 år, och han avslutade sin karriär i Spårvägen 2010–16. Som spårvägare blev han världsmästare både i singel och i lag i Dortmund 1989. Han fick då, som en i det svenska bordtennislag som ”rev den kinesiska muren” i lagfinalen, Svenska Dagbladets bragdmedalj. Tre år senare, efter sitt OS-guld i Barcelona, fick J-O återigen, ensam denna gång, bragdmedaljen. J-O är därmed en av fem som fått bragdmedaljen två gånger (övriga är Björn Borg, Ingemar Stenmark, Anja Persson och Johan Olsson). J-O är den ende spårvägare, som vid tidpunkten representerat Spårvägen, som fått bragdmedaljen.
J-O debuterade i Elitserien 1977, två dagar efter sin 12-årsdag och några år senare vann han sitt första SM-guld, i dubbel tillsammans med klubbkamraten Mikael ”Äpplet” Appelgren. Som 16-åring gick J-O till EM-final där han förlorade mot Appelgren. Det var första gången två svenskar möttes i en EM-final och det var, trots finalförlusten, något av J-O:s stora internationella genombrott. Han hade året innan varit på sitt första träningsläger i Kina och där insett hur stor sporten var, men också lärt sig mycket om servar, servereturer och snabbheten vid bordet.
Han gjorde sin sista match 50 år gammal när Spårvägen i februari 2016 mötte Rekord från Helsingborg. Dagens Nyheter skrev: ”Kungen bjöd på pingisgodis in i det sista. Att 50-årige Jan-Ove Waldner förlorade sin absolut sista tävlingsmatch gjorde inget. Jublet i den fullsatta Liljeholmshallen visste inga gränser, firandet ville aldrig ta slut och vid sidan av hagen log mamma Marianne.
Mäster själv njöt av avskedet. ’Det här var kul för mig, för klubben och för pingisen’.
En bollartist, en idrottsman utöver det vanliga, ja, kanske den störste av dem alla, pingiskungen Jan-Ove Waldner skulle abdikera och alla var där. Eller rättare sagt, det var de inte för det var bara 450 åskådare som fick plats. Redan klockan tolv på dagen ställde sig den förste entusiasten i kön och vid fyra på eftermiddagen, när entrén öppnade, ringlade sig kön flera hundra meter lång. Flera hundra kom aldrig in när världens kanske största bordtennisspelare genom alla tider tog farväl.”
När Spårvägens fem största idrottare genom alla tider skulle utses i samband med klubbens 100-årsjubileum 2019 fanns det mycket som gick att diskutera. Men om förstaplatsen fanns inga frågetecken eller tveksamheter. Den var och är Jan-Ove Waldners.
J-O representerade Spårvägen under 26 år. Ingen annan har haft sådana framgångar som han. Han är den största spårvägaren.
Fullständigt namn: Jan-Ove Waldner.
Född: 3 oktober 1965 i Bredäng.
Klubbar: Stockholms Spårvägars GoIF (1971–91), ATSV Saarbrücken (1984–86), Ängby SK (1991–95), Kalmar BTK (1995–2003), SV Weru Pluderhausen (2003–05), TTC Röhn-Sprudel Fulda-Maberxell (2005–10), Spårvägens BTK (2010–16).
Främsta meriter singel: OS-guld 1992, VM-guld 1989 och 1997, OS-silver 2000, VM-silver 1991 och 1997, VM-brons 1993 och 1999, EM-guld 1996, EM-silver 1982 och 1994, EM-brons 1988 och 2000.
Främsta meriter dubbel: VM-silver 1997, EM-guld 1986, 1988 och 1996.
Främsta meriter lag: VM-guld 1989, 1991 och 1993, EM-guld 1986, 1988, 1990, 1992, 1996, 2000 och 2002.
Rankad etta i världen: 1989–93 och 1997–98.
SM-guld för Spårvägen: singel: 1983, 1984, 1986, 1989, 1991 och 2010, dubbel: 1981, 1982, 1986 och 1991, mixed: 1982, 1983 och 1985, lag: 1983 och 1984. Totalt 15 SM-guld för Spårvägen.
Spårvägens SM-guld nummer 117 (dubbel), 131 (mixed), 132 (dubbel), 145 (mixed), 148, 152 (lag), 164, 165 (lag), 176 (mixed), 187 (dubbel), 188, 239, 254 (dubbel), 255 och 677.
Anders Johrén 2018 (artikeln finns presenterad i Spårvägen friidrotts 100-årsbok).
