Bo Johansson – världsmästare, världsrekordhållare och uppfinnare
Bosse Johansson slog fem världsrekord, varav två som spårvägare, blev världsmästare och vann 23 VM-och EM-medaljer. Han tävlade större delen av sin tyngdlyftningskarriär för Mosseberg i Göteborg men under tre år, 1971–74, tävlade han för Spårvägen och vann då SM i 110-kilosklassen.
Bo Johansson, uppvuxen i Göteborg, var i ungdomen duktig i gymnastik och i 15–16 årsåldern började han med bodybuilding. Som 18–19-åring ställde han upp i fyra Body Buildingstävlingar och vann dem alla, bl.a. Mr Skandinavien Senior 1964 i Göteborg och Nordens Atlet Senior samma år i Helsingfors.
Men Mossebergs AK:s stora tyngdlyftningsledare Harry Hertzberg upptäckte Bosses talang för tyngdlyftning och såg till att han började med den sporten vid 19 års ålder.
Sedan gick det snabbt. Bosse blev svensk mästare första gången 1967, tre år efter det han började med tyngdlyftning. Han vann 23 medaljer på EM och VM, blev världsmästare i ryck 1969, och han kom fyra på OS 1968. Bosse slog världsrekord fem gånger, fyra gånger i press, en gång i stöt.
– Jag hade hållit på med gymnastik och bodybuilding och hade förutsättningar att bli riktigt bra, berättade Bosse 2020. Det var mycket pressövningar i bodybuilding. Men jag gjorde försök på världsrekord också i ryck. Även om jag slog flest rekord i press kunde det lika gärna varit i ryck eller stöt. 1971 satte jag världsrekord i stöt, 206,5 kg, och i samma tävling försökte jag på 210 kg, som hade inneburit världsrekord sammanlagt. Jag frivände men missade överstöten knappt.
Då hade Bosse, på sommaren 1971, gått över till Spårvägen.
– Jag var bekant med många stockholmare och Curt Nordgren övertalade mig att komma till Spårvägen. Spårvägen gav också bättre ekonomiska villkor mot vad jag hade haft i Mosseberg. Jag tävlade för Spårvägen men fortsatte att mestadels träna i Göteborg.
Som nybliven spårvägare vann Bosse i september 1971 två VM-medaljer. På VM i Lima i september kom han trea både i ryck (155 kg) och sammanlagt (522 kg). I press kom han fyra (177 kg) och i stöt sexa (190 kg).
Den 14 november slog Bosse, som spårvägare, sitt bästa världsrekord, 206,5 kg i stöt i samband med en landskamp mot Finland i Sundbybergshallen. På www.youtube.com/watch?v=Cso5GxF6QbA kan vi se Bosse sätta i denna världsrekordstöt.
I december samma år satte Bosse världsrekord i press. Dagens Nyheter skrev: ”Med ytterst knapp marginal lyckades Spårvägens 26-årige tyngdlyftare Bosse Johansson ta tillbaka världsrekordet i press från Hans Bettembourg i 90-kilosklassen. Han fick 193,5 kg godkänt med domarrösterna 2–1 och det var knappt han klarade invägningen. Han måste dra av sig badbyxorna uppe på podiet för att klara vågen! Tjänstvilliga funktionärer letade fram en matta att dölja hans nakenhet med.”
Det var Bosses andra världsrekord i spårvägsdräkt. Tidigare i Mosseberg hade han satt tre världsrekord, alla i press.
Bosse var kvalificerad för OS 1972 men tvingades lämna återbud på grund av skada. ”Jag hade kort före OS överträffat samtliga världsrekord på träningen, lite surt kan man tycka”, konstaterade Bosse 2020.
Bosse vann ett SM-guld för Spårvägen, i tungvikt (110 kg) 1973. Han besegrade då det föregående årets OS-bronsmedaljör Hans Bettembourg med 20 kg. Bosse ryckte 160 kg, svenskt rekord, och stötte 197,5 kg, sammanlagt 357,5 kg. Det var första året då mästerskap avgjordes utan pressmomentet.
Dagens Nyheter hade en stor artikel om tävlingen med rubriken ”Bosse Johansson lurade publiken och förbundet”.
DN skrev: ”Det blev ett oväntat möte mellan landets två främsta lyftare vid SM-tävlingarnas start i Sundbybergshallen. Bronsmedaljören vid OS, Hans Bettembourg, hade anmält sig till tungviktsklassen och Bo Johansson skulle lyfta först på söndagen i 90-kilosklassen, mellantungvikt.
Men Bosse ville sätta Bettembourg på plats och såg chansen när hans kroppsvikt klev över 90-gränsen med några kilogram. Han anmälde sig till start i tungvikt och tävlingsledaren ansåg då att Bosse inte kunde banta ner sig för att hålla ordinarie vikt och inte få någon SM-chans.
Så blev det att Bosse fick starta och möta Bettembourg, satte honom på plats samtidigt som han noterade två svenska rekord i 110-kilosklassen, 160 i ryck och 357,5 sammanlagt. Bosse satte även förbundet och kanske även publiken på plats. De hade kanske ställt in sig på söndagen då det skulle serveras eventuella världsrekord. Förbundet hade räknat med stor publik. Nu tävlade han utan att någon utom han själv var förberedd. Vid vägningen var Bosse den tyngre 93,06 kg mot Bettembourgs 90,5. Så Bosse undrade efteråt varför Bettembourg ville gå i den tyngre klassen. – Det kunde väl inte vara för att han var rädd att förlora? frågade man i Göteborgs- och Spårvägskretsar.”
Under spårvägstiden tävlade Bosse ofta i 110-kilosklassen även om han inte vägde mer än dryga 90 kilo. Han var tillräckligt bra för att vinna ändå, i alla fall i svensk konkurrens.
Även om Bosse mestadels befann sig i Göteborg så var han en del i SL-hallen och träffade många av spårvägskollegorna.
– Jag har även träffat Harry Dahlgren, Spårvägens stora tyngdlyftare på 1940-talet.
Efter några år i Spårvägen vände Bosse tillbaka till Mosseberg där han avslutade med att vinna SM i 110-kilosklassen 1976. Sedan slutade han helt med tyngdlyftningen och även om han har kontakt med tidigare aktiva har han aldrig haft någon ledarroll i sporten.
Istället har Bosse ända sedan han varit 19 år drivit egna företag och är fortfarande 2020 i full gång. Han har bl.a. uppfunnit en ny typ av järnvägsväxel som han jobbar med åt Trafikverket. Det går att läsa mer på www.vertexsweden.com.
Fullständigt namn: Bo Valdemar Johansson.
Född: 7 februari 1945.
Familj: fru Anna, barnen Rikard, Henrik, Sandra och Rebecka.
Bott: Göteborg (1945–69), Tollered (utanför Lerum, 1970–).
Längd/tävlingsvikt: 173 cm, 82–92 kg.
Bästa spårvägskamrat: Curt Nordgren.
Arbete: egen företagare i bl.a. byggbranschen (1964–).
Klubbar: Mossebergs AK (1964–71), Spårvägens GoIF (1971–74), Mossebergs AK (1975–76).
SM-guld: för Spårvägen: 1973 (110 kg-klassen), för Mosseberg: 1967 (82,5 kg), 1968, 1969, 1971 (90 kg) och 1976 (110 kg).
Världsmästare: 1969 i ryck (150 kg i 90 kilosklassen).
Övriga VM-meriter: för Spårvägen: brons i mellantungvikt i ryck och sammanlagt 1971, för Mosseberg: silver (1969).
EM-meriter: silver 1968, 1969 och 1971, brons 1970.
OS: 1968: 4:a sammanlagt i 90 kilosklassen. Bosse kvalificerade sig även för OS 1972 men en skadad ljumske tvingade honom att lämna återbud.
Världsrekord: 5 stycken, varav två i Spårvägen (stöt 206,5 kg, press 193,5 kg 1971). Totalt 4 i press (1968: 172,5 kg, 1970: 181,5 kg, 1971: 190,5 kg och 193,5 kg), 1 i stöt (1971: 206,5 kg).
Svenska rekord: 89 stycken.
Landslagsuppdrag: 33.
Stor grabb: nr 32, 1968.
Personliga rekord: press 193,5 kg, ryck 165 kg, stöt 206,5 kg, sammanlagt inkl press 542,5 kg, sammanlagt ryck + stöt 370 kg.
Idrottens ”Hall of fame” i Göteborg: invald 2006.
Spårvägens SM-guld nummer 52.
Anders Johrén 2020
