SM-GULDVINNARE

Bo Johansson – världsmästare, världsrekordhållare och uppfinnare

Bosse Johansson slog fem världsrekord, blev världsmästare och vann 23 VM-och EM-medaljer. Han tävlade större delen av sin tyngdlyftningskarriär för Mosseberg i Göteborg men under tre år, 1972–74, tävlade han för Spårvägen och vann då SM i 110-kilosklassen.

Bo Johansson, uppvuxen i Göteborg, var i ungdomen duktig i gymnastik och i 15–16 årsåldern började han med bodybuilding. Som 18–19-åring ställde han upp i fyra Body Buildingstävlingar och vann dem alla, bl.a. Mr Skandinavien Senior 1964 i Göteborg och Nordens Atlet Senior samma år i Helsingfors.

Men Mossebergs AK:s stora tyngdlyftningsledare Harry Hertzberg upptäckte Bosses talang för tyngdlyftning och såg till att han började med den sporten vid 19 års ålder.

Sedan gick det snabbt. Bosse blev svensk mästare första gången 1967, tre år efter det han började med tyngdlyftning. Han vann 23 medaljer på EM och VM, blev världsmästare i ryck 1969, och han kom fyra på OS 1968. Bosse slog världsrekord fem gånger, fyra gånger i press, en gång i stöt.

– Jag hade hållit på med gymnastik och bodybuilding och hade förutsättningar att bli riktigt bra, berättade Bosse 2020. Det var mycket pressövningar i bodybuilding. Men jag gjorde försök på världsrekord också i ryck. Även om jag slog flest rekord i press kunde det lika gärna varit i ryck eller stöt. 1971 satte jag världsrekord i stöt, 206,5 kg, och i samma tävling försökte jag på 210 kg, som hade inneburit världsrekord sammanlagt. Jag frivände men missade överstöten knappt.

Den 14 november 1971 noterades Bosse Johansson för världsrekord i stöt. Efter kontrollvägning skrevs det nya världsrekordet 206,5 kg. Då tävlade han fortfarande för Mosseberg, året efter gick han över till Spårvägen.

www.youtube.com/watch?v=Cso5GxF6QbA kan vi se Bosse sätta världsrekordet i stöt, 206,5 kg. Bosse var även kvalificerad för OS 1972 men tvingades lämna återbud på grund av skada. ”Jag hade kort före OS överträffat samtliga världsrekord på träningen, lite surt kan man tycka”, konstaterade Bosse 2020.

Bosse gick över till Spårvägen 1972 och satte omgående svenskt rekord i ryck (155 kg i 110-kilosklassen).

– Jag var bekant med många stockholmare och Curt Nordgren övertalade mig att komma till Spårvägen. Spårvägen gav också bättre ekonomiska villkor mot vad jag hade haft i Mosseberg. Jag tävlade för Spårvägen men fortsatte att mestadels träna i Göteborg.

Bosse vann ett SM-guld för Spårvägen, i tungvikt (110 kg) 1973. Han besegrade då det föregående årets OS-bronsmedaljör Hans Bettembourg med 20 kg. Bosse ryckte 160 kg, svenskt rekord, och stötte 197,5 kg, sammanlagt 357,5 kg. Det var första året då mästerskap avgjordes utan pressmomentet.

Dagens Nyheter hade en stor artikel om tävlingen med rubriken ”Bosse Johansson lurade publiken och förbundet”.

DN skrev: ”Det blev ett oväntat möte mellan landets två främsta lyftare vid SM-tävlingarnas start i Sundbybergshallen. Bronsmedaljören vid OS, Hans Bettembourg, hade anmält sig till tungviktsklassen och Bo Johansson skulle lyfta först på söndagen i 90-kilosklassen, mellantungvikt.

Men Bosse ville sätta Bettembourg på plats och såg chansen när hans kroppsvikt klev över 90-gränsen med några kilogram. Han anmälde sig till start i tungvikt och tävlingsledaren ansåg då att Bosse inte kunde banta ner sig för att hålla ordinarie vikt och inte få någon SM-chans.

Så blev det att Bosse fick starta och möta Bettembourg, satte honom på plats samtidigt som han noterade två svenska rekord i 110-kilosklassen, 160 i ryck och 357,5 sammanlagt. Bosse satte även förbundet och kanske även publiken på plats. De hade kanske ställt in sig på söndagen då det skulle serveras eventuella världsrekord. Förbundet hade räknat med stor publik. Nu tävlade han utan att någon utom han själv var förberedd. Vid vägningen var Bosse den tyngre 93,06 kg mot Bettembourgs 90,5. Så Bosse undrade efteråt varför Bettembourg ville gå i den tyngre klassen. – Det kunde väl inte vara för att han var rädd att förlora? frågade man i Göteborgs- och Spårvägskretsar.”

Under spårvägstiden tävlade Bosse ofta i 110-kilosklassen även om han inte vägde mer än dryga 90 kilo. Han var tillräckligt bra för att vinna ändå, i alla fall i svensk konkurrens.

Även om Bosse mestadels befann sig i Göteborg så var han en del i SL-hallen och träffade många av spårvägskollegorna.

– Jag har även träffat Harry Dahlgren, Spårvägens stora tyngdlyftare på 1940-talet.

Efter några år i Spårvägen vände Bosse tillbaka till Mosseberg där han avslutade med att vinna SM i 110-kilosklassen 1976. Sedan slutade han helt med tyngdlyftningen och även om han har kontakt med tidigare aktiva har han aldrig haft någon ledarroll i sporten.

Bo Johansson efter den aktiva karriären.

Istället har Bosse ända sedan han varit 19 år drivit egna företag och är fortfarande 2020 i full gång. Han har bl.a. uppfunnit en ny typ av järnvägsväxel som han jobbar med åt Trafikverket. Det går att läsa mer på www.vertexsweden.com.

Fullständigt namn: Bo Valdemar Johansson.
Född: 7 februari 1945.
Familj: fru Anna, barnen Rikard, Henrik, Sandra och Rebecka.
Bott: Göteborg (1945–69), Tollered (utanför Lerum, 1970–).
Längd/tävlingsvikt: 173 cm, 82–92 kg.
Bästa spårvägskamrat: Curt Nordgren.
Arbete: egen företagare i bl.a. byggbranschen (1964–).
Klubbar: Mossebergs AK (1964–71), Spårvägens GoIF (1972–74), Mossebergs AK (1975–76).
SM-guld: för Spårvägen: 1973 (110 kg-klassen), för Mosseberg: 1967 (82,5 kg), 1968, 1969, 1971 (90 kg) och 1976 (110 kg).
Världsmästare: 1969 i ryck (150 kg i 90 kilosklassen).
VM-meriter: silver (1969) och brons (1971) i mellantungvikt.
EM-meriter: silver 1968, 1969 och 1971, brons 1970.
OS: 1968: 4:a sammanlagt i 90 kilosklassen. Bosse kvalificerade sig även för OS 1972 men en skadad ljumske tvingade honom att lämna återbud.
Världsrekord: 5 stycken, 4 i press (1968: 172,5 kg, 1970: 181,5 kg, 1971: 190,5 kg och 193,5 kg), 1 i stöt (1971: 206,5 kg).
Svenska rekord: 89 stycken.
Landslagsuppdrag: 33.
Stor grabb: nr 32, 1968.
Personliga rekord: press 193,5 kg, ryck 165 kg, stöt 206,5 kg, sammanlagt inkl press 542,5 kg, sammanlagt ryck + stöt 370 kg.
Idrottens ”Hall of fame” i Göteborg: invald 2006.

Spårvägens SM-guld nummer 48.

Anders Johrén 2020

Individuella SM-guldvinnare

Flera hundra personer har vunnit individuella SM-guld för Spårvägen. Här presenteras några av alla dessa idrottshjältar.

På sidan individuella Svenska mästare finner du övriga presenterade Svenska mästare.

De första 100 åren – Spårvägen friidrott 1919 – 2019. En 640 sidor initierad berättelse om allt som Spårvägen friidrott varit med om under de första 100 åren. Boken kan köpas för endast 300 kr + frakt.

Mer information finns på Spårvägen Friidrotts webbplats [Öppnas i ett nytt fönster]. Det går också bra att enkelt beställa i formuläret på sidan om Spårvagen 100 år.

Spårvägen GoIF 100 år – 1919 – 2019. En jubileumsskrift baserad på tidigare artiklar i Spårvägen Sport, inklusive klubbpresentationer för alla idrotter, ledare och statistik. Skicka ett e-postmeddelande till info@sparvagen.nu för beställning eller beställ på sidan Spårvagen 100 år.

Meny