SM-GULD No 1-822

SM-gulden –
Från det första till det 822:a

Spårvägen har sedan starten 1919 fram till 100-årsjubiléet i februari 2019 erövrat 822 svenska mästerskap för seniorer. Därefter har guldförrådet fyllt på ytterligare, något man kan läsa om på sidan SM-jakten. Se sidan SM-guldsida där alla SM-guld är redovisade.

På den här sidan ska vi lite närmare presentera samtliga SM-guld genom Spårvägens historia. Vi kommer att presentera tio nya, eller snarare gamla, SM-guld varje vecka med start i juni 2020.

Nedan finns de 150 första SM-gulden från det allra första från maj 1930 – SM-guld för lag 8 km på terräng-SM i Lill-Jansskogen! Varje vecka kommer sedan  tio nya SM-guld att presenteras, allt i kronologisk ordning.

Nedan följer närmare presentationer av Spårvägens
SM-guld nr 1 – 150. Fler följer framöver, tio stycken presenteras varje vecka.

SM-guld nr 150

Ulrika Sandmark långbana simning 800 m frisim 30 juli 1983

Ulrika Sandmark vann 800 m fritt när långbane-SM avgjordes i Falun. Hon fick tiden 8.56,18, nytt mästerskapsrekord, nästan tre sekunder före tvåan Suzanne Nilsson, Filipstad.

SM-guld nr 149

Annelie Wennberg långbana simning 200 m fjärilsim 29 juli 1983

Annelie Wennberg vann 200 m fjärilsim även utomhus på långbana (hon hade tidigare vunnit inomhus på kortbana) när SM avgjordes i Falun. Hon vann på 2.18,11, 0,31 sekunder före tvåan Armi Airaksinen, Polisen.

SM-guld nr 148

Ulrika Sandmark långbana simning 1500 m frisim 27 juli 1983

Ulrika Sandmark vann 1500 m fritt när långbane-SM avgjordes i Falun. Hon fick tiden 16.57,37 vilket var svenskt rekord. Hon var 23,88 sekunder före Ann Pettersson, Motala.

SM-guld nr 147

Lena Möller på 100 m 22 juli 1983

Lena Möller vinner 100-metersfinalen i Örebro knappt före Pia Engström och på tredje plats Ann-Louise Skoglund, Göta, 12,02.

Lena Möller vann 100 m på GIH:s IP i Örebro med tiden 11,79 före klubbkamraten Pia Engström 11,94. Det var Spårvägens första dubbelseger i SM i friidrott.

SM-guld nr 146

Stafett damer 4 x 800 m 11 juni 1983

Rosita Åström, Carina Persson, Gunilla Andrén och Anette Westerberg segrade på 4×800 m när Stafett-SM avgjordes på Finnvedsvallen i Värnamo. De fick tiden 8.50,85, 1,32 sekunder före VIK friidrott.

SM-guld nr 145

Annelie Wennberg kortbana simning 200 m fjärilsim 8 april 1983

För tredje året i rad vann Annelie Wennberg 200 m fjärilsim på Inne-SM kortbana som ägde rum i Jakobsbergs simhall i Järfälla. Detta trots att hennes segertid var över sekunden långsammare än fjolårets som i sin tur var klart långsammare än 1981 års segertid. Nu vann Annelie på 2.16,96 före Anna-Karin Andersson, Varberg, på 2.17,51.

SM-guld nr 144

Lag-SM i brottning fristil 29 mars 1983

Samma kväll som Spårvägens bordtennis vann Lag-SM vann även Spårvägen brottning Lag-SM i fristil. I Norrköping sopade Spårvägens brottare mattan med IK Björnen och vann elitseriematchen i fristilsavdelningen ned 9–1. Därmed erövrade Spårvägen lagguldet.

I laget brottades bl.a. Kent Andersson, Claes Axelsson och Roger Öberg.

Senast Spårvägen vann Lag-SM i fristil var 1975.

SM-guld nr 143

Lag herrar bordtennis 29 mars 1983

Lars Franklin, Kjell Höyheim, Kjell-Åke Waldner och Jan-Ove Waldnertog Spårvägen till dess första Lag-SM-triumf. I semifinalen hade Ängby besegrats med 6–3 hemma (13 mars) och 5–5 borta (15 mars i Vällingbyhallen). I finalen väntade Söderhamn, första matchen spelades i Söderhamn 27 mars och Spårvägen fick med sig 5–5. I returen i SL-hallen två dagar senare var Spårvägen det bättre laget och vann med 6–3. J-O Waldner vann två singlar och dubbeln tillsammans med Lars Franklin, Kjell-Åke Waldner, Kjell Höyheim och Lars Franklin var sin singelmatch.

– Det här var en rolig seger, den värderar jag mycket högt, sade J-O Waldner till DN efter matchen som sågs av 400 personer i SL-hallen i Midsommarkransen.

För Spårvägen var detta en seger med guldglans. I elva år hade laget kämpat för en SM-titel men inte nått ända fram. År 1982 var laget tvåa efter Söderhamn men var denna säsong favoriter. J-O var tolv år då han klev in i laget och efter bara några säsonger var han ankaret i laget.

DN konstaterade att ”Spåret är unikt i Pingis-Sverige genom att man faktiskt producerat i stort sett ett helt eget landslag. Nu är Thorsell och Lagerfelt proffsspelare i Tyskland och den enda importen, Lars Franklin, 24-årig studerande (ekonomi) från Söderhamn. De övriga i guldgänget är 19-årige Kjell Höyheim och 24-årige Kjell-Åke Waldner, storebrorsa till J-O.

SM-guld nr 140, 141 och 142

Veikko Kontinen i tyngdlyftning flugvikt (52 kg), ryck, stöt och sammanlagt, 25 mars 1983

41-årige Veikko Kontinen försvarade sin plats som Sveriges bästa flugviktare men åren har tagit på resultaten. Denna gång ryckte han 75 kg, stötte 90 kg vilket gav sammanlagt 165 kg. SM-guld i både ryck, stöt och sammanlagt. När han just kommit till Spårvägen lyfte han sammanlagt 200 kg. Segermarginalen blev sammanlagt ändå betryggande 22,5 kg till tvåan Urban Hillbom, Örnsköldsvik. Liksom så många gånger tidigare gick mästerskapstävlingarna i Sundbybergs sporthall.

SM-guld nr 139

Jan-Ove Waldner bordtennis singel 6 mars 1983

17-årige Jan-Ove Waldner (f 3.10.1965) vann sitt första SM-guld i singel. I åttondelsfinalen vann han mot Johnny Stockhaus, Söderhamn, 3–0, i kvartsfinalen mot Johnny Åkesson, Rekord, 3–2, i semifinalen 3–1 mot Erik Lindh, Mölndal och så 3–0 i finalen mot Mikael Appelgren som det här året spelade för Ängby.

Dagens Nyheter gjorde en stor sak av J-O:s seger: ”Herrsingelfinalen i bordtennis-SM i Uppsala blev en repris på EM-finalen. Det vill säga en final mellan landets idag två bästa, Jan-Ove Waldner och Mikael Appelgren. Skillnaden vara bara den att blott 17-årige J-O betvingade Äpplet i tre raka set: 22–20, 21–15, 21–19. Därmed tog Waldner sitt första SM-tecken samtidigt som han fick revansch för förlusten i EM-finalen.”

– Jättekul. När Micke och jag möts kan det sluta hur som helst. Så jämna är vi idag, menade J-O efter matchen.

SM-guld nr 138

Lars Franklin (tillsammans med Ulf Bengtsson, Söderhamn) bordtennis dubbel 5 mars 1983

Lars Franklin, 30.11.1959, blev tillsammans med Söderhamns Ulf Bengtsson svensk mästare i dubbel när svenska mästerskapen i bordtennis avgjordes i Uppsala. I kvartsfinalen vann de över Håkan Jeppsson och Peter Greszula, Falkenberg, 2–1 i set, i semifinalen 2–0 mot J-O Waldner och Johnny Åkesson och så 2–1 i finalen, 21–10, 18–21, 21–14, mot Stellan Bengtsson och Ulf Carlsson från Falkenberg.

SM-guld nr 137

Annelie Hernvall (tillsammans med Arlövs Marie Lindblad) bordtennis dubbel 5 mars 1983

Annelie Hernvall vann SM i damdubbel, som gick i Uppsala, tillsammans med Arlövs Marie Lindblad. I kvartsfinalen besegrades Pia Eriksson och Susanne Dahl från Mölndal, 2–0 i set, i semifinalen Birgitta Rådberg/Birgitta Olsson, Solna, 2–1, och i finalen var det Ann-Christin Hellman och Eva Strömvall, Varberg, som besegrades med 21–14, 22–20.

SM-guld nr 136

Jan-Ove Waldner och Annelie Hernvall bordtennis mixed dubbel 4 mars 1983

17-årige Jan-Ove Waldner (f 3.10.1965) och 23-åriga Annelie Hernvall (f 4.2.1960) vann SM i mixed för andra året i rad, denna gången i Uppsala. I semifinalen besegrades Mikael Frank, Ängby, och Christina Nilsson, Mörrum, med 2–1 i set och i finalen vann de mot Erik Lindh/Marie Lindblad med 13–21, 22–20, 24–22.

SM-guld nr 135

Claes Axelsson brottning fristil fjädervikt (62 kg) 28 november 1982

Spårvägens andra mästerskap när fristils-SM avgjordes i Jönköping hemfördes helt enligt tipsen av 19-årige Claes Axelsson som vann 62-kilosklassen. Han släppte inte en enda baklängespoäng och var förkrossande överlägsen i alla sina fem matcher. Här är hans väg till SM-guldet: Adam Czolowski, Viskafors, tekniskt fall 5.29 (vid ställningen 12–0). Björn Selldén, Västerås, fall 5.59 (12–0). Conny Larsson, Björnen, tekniskt fall 1.47 (12–0). Anders Broström, Hammarby, fall 0.35 (4–0). Håkan Pettersson, Västerås, fall 2.28 (6–0).

Claes pappa Karl-Åke Axelsson som var bas för Spårvägens brottare vann två SM-guld, 1963 och 1965. Karl-Åke kunde konstatera att Spårvägen blev överlägset bästa klubb på fristils-SM med två guld, två silver och tre brons.

SM-guld nr 134

Roger Säll brottning fristil bantamvikt (57 kg) 28 november 1982

Dagens Nyheter skrev: ”Vilken lyckomånad för Roger Säll! På tre veckor har 17-åringen från Skärholmen vunnit ungdoms-SM, junior-SM och stora SM i fristil. Pricken över i:et kom i helgen när han vid SM i Jönköping sensationellt slog klubbkompisen Sonny Broman med 2–1 i finalen i 57-kilosklassen.”

Roger, f 29.1.1965, är nummer tre i landet när det gäller att ha tagit hem alla tre mästerskapen samma säsong.

Rogers väg till guldet: Lars Henrik Gustavsson Tranås, poäng 9–0. Sinissa Homonai, Husqvarna, tekniskt fall 5.11 (vid ställningen 17–2). Mikael Lindblom, Jönköping, 9–2. Sonny Broman, Spårvägen 2–1.

SM-guld nr 133

Lag-SM i friidrott herrar 18 september 1982

För fjärde året i rad vann Spårvägens herrar Lag-SM, denna gång på Malmö Stadion. Men det var mycket jämnt med Spårvägen 86 poäng, endast en poäng före VIK friidrott. Avgörandet kom i sista grenen, 4×100 m, där Spårvägen var tvunget att komma före VIK i mål. Sista sträckans Anders Hoffström vann också stafetten med VIK på tredje plats.

Medverkade i laget gjorde Kent Rönn (100 m, 4×100 m), Roland Bergman (200 m, 4×100 m), Håkan Jansson (400 m), Jörgen Wallin (800 m), Pär Wallin (1500 m), Lars Hagström (5000 m), Åke Lantz (hinder), Ola Rydell (110 m häck), Olle Helldorf (400 m häck), Stefan Fougman (höjd), Lars-Christer Bergman (stav), Anders Hoffström (längd, 4×100 m), Lahcen Sehmi (tresteg), Anders Jönsson (Skärvstrand) (kula), Stefan Fredriksson (diskus), Jan Ståhl (slägga), Anders Walther (spjut), Christer Garpenborg (4×100 m).

SM-guld nr 132

Lag-SM i friidrott damer 18 september 1982

Spårvägens segrande lag på Lag-SM 1982. Stående fr.v. Anette Henriksson, Bodil Andersson, Pia Engström, Ann-Sofi Åberg, Camilla Alm, Carina Persson. Sittande fr.v. Karin Andersson, Liselotte Paulsén, Anette Westerberg, Lena Karlsson, Nina Persson, Karin Sjöö, Eva Tillberg.

För första gången vann Spårvägens kvinnor Lag-SM, som detta år gick på Malmö Stadion. Det blev en närmast överlägsen seger, 70 poäng, mot tvåan Götas 62.

I laget medverkade Pia Engström (100 m, 4×100 m), Ann-Sofie Åberg (200 m, 4×100 m), Nina Persson (400 m, 4×100 m), Carina Persson (800 m), Anette Westerberg (1500 m), Camilla Alm (3000 m), Eva Tillberg (100 m häck), Lena Karlsson (400 m häck), Anette Henriksson (höjd), Karin Sjöö (längd, 4×100 m), Karin Andersson (kula), Bodil Andersson (diskus), Liselotte Paulsén (spjut).

SM-guld nr 131

Anders Hoffström i längd 14 augusti 1982

Anders Hoffström, f 26.9.1955, försvarade sitt SM-guld när han i Piteå vann på 7,61w, fyra centimeter före Åke Fransson från Vikingen.

Anders berättade många år senare att han var som allra bäst under SM i Piteå. Han började finalen med två övertramp, gjorde ett säkerhetshopp på 7,61, vilket räckte till SM-guld, innan han hade ytterligare tre övertramp. Ett av dessa tramp mätte 8,05 vilket med tre centimeters övertramp borträknat ändå var ett åttametershopp.

SM-guld nr 130

Anders Jönsson (Skärvstrand) i kula 13 augusti 1982

Anders Jönsson, senare Skärvstrand, f 24.7.1960, kunde efter två andraplatser på SM äntligen knipa guldmedaljen när SM för första gången avgjordes i Piteå. Anders 19,00 var 39 centimeter före hemmasonen Per Nilsson.

SM-guld nr 129

Annelie Wennberg kortbana simning 200 m fjärilsim 2 april 1982

Annelie Wennberg, f 21.12.1964, upprepade triumfen från föregående år då hon nu i Valhallabadet i Göteborg vann 200 m fjärilsim på 2.15,71, nästan tre sekunder långsammare än året före. Det var ändå tillräckligt för att besegra tvåan Agneta Mårtensson med drygt 0,8 sekunder.

SM-guld nr 126, 127 och 128

Veikko Kontinen i tyngdlyftning flugvikt (52 kg), ryck, stöt och sammanlagt, 26 mars 1982

Veikko Kontinen, f 20.2.1941, vann detta år SM i både ryck och stöt och därmed också sammanlagt när SM åter avgjordes i Sundbybergs sporthall. Han ryckte 80 kg, stötte 100 kg och med sammanlagt 180 kg var han 35 kilo före närmaste konkurrent, Lars Hedlund från Rönnskär.

SM-guld nr 125

Sonny Broman brottning grekiskromersk stil bantamvikt (57 kg) 21 mars 1982

22-årige Sonny Broman från Tyresö vann sitt första SM i grekiskromersk stil när han i 57-kilosklassens final besegrade Kent-Olle Johansson från Ballingslöv med 5–4.

Redan efter tio sekunder fick Sonny en skalle i ansiktet av skåningen och sen svarade Sonny med samma mynt. Den första perioden handlade mer om slagsmål än brottning men till slut lyckades domarna lugna ner de båda stridstupparna.

Sonny ledde med 4–0 efter en period, men i slutperioden dominerade skåningen och det var på vippen att mästerskapet gått Sonny ur händerna.

– Skönt att jag äntligen lyckades ta ett SM i den antika stilen, sade Sonny till Dagens Nyheter.

Guldet var Spårvägens 25:e i brottning.

SM-guld nr 124

Annelie Hernvall (tillsammans med Marie Lindblad, Arlöv) bordtennis dubbel 7 mars 1982

Annelie Hernvall vann tillsammans med Arlövs Marie Lindblad damdubbeln när SM avgjordes i Katrineholm. De finalslog Ann-Christin Hellman och Eva Strömvall från Varberg med 18–21, 21–15, 21–15.

SM-guld nr 123

Jan-Ove Waldner (tillsammans med Jonny Åkesson, Rekord) bordtennis dubbel 7 mars 1982

Jan-Ove Waldner, f 3.10.1965, vann tillsammans med Rekords Jonny Åkesson herrdubbeln när SM avgjordes i Katrineholm. De finalslog Mikael Appelgren och Jens Falke från Ängby med 21–18, 17–21, 21–18.

SM-guld nr 122

Jan-Ove Waldner och Annelie Hernvall bordtennis mixed dubbel 5 mars 1982

16-årige Jan-Ove Waldner (f 3.10.1965) och 22-åriga Annelie Hernvall (f 4.2.1960) vann SM I mixed dubbel efter finalseger mot Stellan Bengtsson, Falkenberg, och Eva Strömvall, Varberg, med 21–16, 21–15. Tävlingarna gick i Katrineholm.

SM-guld nr 121

Lag-SM i tennis 29 december 1981

Birger Andersson, svensk Davis cup-hjälte 1975, SM-guld med Spårvägen 1981.

Spårvägen vann lagfinalen i SM-tennisen i Helsingborg, främst tack vare inspirerat spel av Jan Norbäck. Matchen mot Salk blev så pass jämn och rafflande att gameräkning fick tillgripas. Båda lagen vann fem matcher och två set, men med fem games futtiga marginal (53–48) blev Spårvägen mästare.

Finalen mellan Spårvägen och Salk slutade alltså 2–2 i matcher och 5–5 i set. Först efter gameräkning vann alltså Spårvägen.

Matcherna i finalen: Birger Andersson, Spårvägen – Tenny Andersson, Salk 6–4, 6–7, 4–6. Jan Norbäck, Spårvägen – Jan Källqvist, Salk 6–1, 6–7, 6–3. Terje Larsson, Spårvägen – Per Larsson 3–6, 3–6. Norbäck/Larsen – Svensson/Källqvist 7–5, 6–3.

SM-guld nr 120

Lag-SM i friidrott 5 september 1981

Guldlaget på Lag-SM. Stående fr.v. Anders Jönsson (senare Skärvstrand), Stefan Fredriksson, Anders Hoffström, Lars Hagström, Pär Wallin. Sittande fr.v. Christer Larsson, Tommy Persson, Stefan Fougman, Lahcen Sehmi, Jari Keihäs, Lars-Christer Bergman, Åke Lantz. Längst fram fr.v. Olle Helldorf, Roland Bergman, Håkan Jansson, Kent Rönn.

För tredje året i rad vann Spårvägens herrar Lag-SM, som denna gång gick på Tingvalla IP i Karlstad. Det blev en överlägsen seger där Spårvägen fick ihop 95 poäng, 22,5 poäng mer än tvåan VIK friidrott.

I laget medverkade Christer Garpenborg (100 m, 4×100 m), Kent Rönn (200 m), Håkan Jansson (400 m), Christer Larsson (800 m), Pär Wallin (1500 m), Lars Hagström (5000 m), Åke Lantz (hinder), Kjell-Christer Fröberg (110 m häck), Olle Helldorf (400 m häck), Stefan Fougman (höjd), Lars-Christer Bergman (stav), Anders Hoffström (längd, 4×100 m), Lahcen Sehmi (tresteg), Anders Jönsson (kula), Stefan Fredriksson (diskus), Jan Ståhl (slägga), Jari Keihäs (spjut), Tommy Persson (4×100 m), Roland Bergman (4×100 m).

SM-guld nr 119

Nina Persson i längd 9 augusti 1981


Dagen efter att Anders Hoffström hoppat hem Spårvägens första herrguld i längd gjorde Nina Persson, f 22.4.1959, detsamma på damsidan. Hon vann längdhoppet på 6,05, sex centimeter före Hellas Eva Karblom.

– Jag blev inte så överraskad över resultatet men att det skulle räcka till seger var oväntat. Och tack vare den här segern fick jag delta i Finnkampen, sade Nina med 36 års perspektiv på SM-guldet.

SM-guld nr 118

Anders Hoffström i längd 8 augusti 1981

Anders Hoffström, f 26.9.1955, vann Spårvägens första SM-guld i längd på det nya klubbrekordet 7,63, tio centimeter före Örgrytes Johan Brink som var tvåa. Plats: Södermalms IP i Skövde.

Dagens Nyheter konstaterade att ”förmodligen är Anders Hoffström med klubbhemvist Stockholms Spårvägar ämne till en relativ storhoppare. Visserligen är han 26 år men som längdhoppare är han nästan nybörjare.”

Jag var 22 år innan jag började syssla med friidrott på litet större allvar. Tidigare sysslade jag mest med racketsporter och var bland annat femma på DM i pingis, sade Anders till DN.

SM-guld nr 117

Christer Garpenborg på 100 m 7 augusti 1981

Christer Garpenborg längst till vänster vinner 100-metersfinalen före Per-Ola Olsson, VIK friidrott (trea från vänster) och trea Spårvägens Kent Rönn (fyra från vänster).

Christer Garpenborg, f 12.5.1952, vann Spårvägens första SM-guld på 100 m när han i Skövde sprang i mål på 10,60, 0,05 sekunder före VIK friidrotts Per-Ola Olsson.

Efter ett helt år förstört av sjukdomar var Christer nu tillbaka på banan, i Spårvägens dräkt. Många menade att det var överraskande att han kunde vinna och då sade Christer så här till DN: ”Inte minst med tanke på att jag nästan ramlade omkull i starten. Jag fick en hemskt dålig start och var nära att stå på öronen och det var först efter halva sträckan som jag hade kontakt med de andra löparna.”

SM-guld nr 116

Stafett herrar 4 x 100 m 30 maj 1981

På Slottsskogsvallen i Göteborg vann Spårvägen sitt första SM-guld på 4×100 m när kvartetten Christer Garpenborg, Per-Anders Persson, Peter Olin och Kent Rönn slog nytt klubbrekord på 40,84, 0,04 sekunder före KA2 på andra plats.

SM-guld nr 115

Annelie Wennberg kortbana simning 200 m fjärilsim 3 april 1981

Vid SM-finalerna i kortbanesimning inomhus i Linköping vann Annelie Wennberg 200 m fjärilsim på 2.12,83, nytt svenskt och nordiskt rekord. Hon var 1,7 sekunder före tvåan Armi Airaksinen, Polisen.

SM-guld nr 113 och 114

Veikko Kontinen i tyngdlyftning flugvikt (stöt och sammanlagt, 52 kg) 27 mars 1981

Veikko Kontinen, f 20.2.1941, vann sitt sjunde och åttonde SM-guld när SM i tyngdlyftning avgjordes i Sundbybergs sporthall. Veikko ryckte 82,5 kg, vilket dock inte räckte till SM-titeln i ryck (Thomas Jonsson från Dönje ryckte 85 kg), 110 i stöt och 192,5 kg sammanlagt, de båda sistnämnda segerresultat.

SM-guld nr 112

Roger Öberg brottning grekiskromersk stil lätt tungvikt (100 kg) 15 mars 1981

Spårvägens tredje guld under grekiskromerska mästerskapen i Lidköping togs av Roger Öberg i 100-kilosklassen. Efter fem SM-silver fick 27-årige Roger kliva överst på prispallen.

– Jag har tränat oerhört intensivt den här säsongen och det ger tydligen resultat, sade Roger till DN.

Roger började i Spårvägen som ungdomsbrottare 1971 och fortsatte som aktiv och sedan som ledare i nästan 40 år.

SM-guld nr 111

Frank Andersson brottning grekiskromersk stil mellanvikt (90 kg) 15 mars 1981

Frank Andersson, f 9.5.1956, d 9.10.2018, vann sitt nionde SM-guld, varav det tredje för Spårvägen, när han i finalen i 90-kilosklassen kastade Jan Holmqvist, Arboga, med en flygande mara – omkopplad till nacksving efter 1.53. Då ledde Frank med 12–0.

SM-guld nr 110

Patrik Kjellberg brottning grekiskromersk stil bantamvikt (57 kg) 15 mars 1981

Dagens Nyheter skrev: ”I 57 kilosklassen blev det dubbelt Spårvägen genom Patrik Kjellberg och Sonny Broman. Kjellberg förlorade avslutningsmatchen mot Kent-Olle Johansson, Ballingslöv, med 3–8 och var ytterst nära att få en tredje och diskvalificerande varning. I så fall hade titeln gått till skåningen.”

– Jag hade lite tur, det erkänns, sade Patrik, som nu tog sitt femte SM-guld, till DN. Jag väger 55–56 kilo men ansåg inte det mödan värt att banta ned mig i 52-kilosklassen.

SM-guld nr 109

Mikael Appelgren bordtennis singel 8 mars 1981

Mikael Appelgren, f 15.10.1961, blev europamästare i bordtennis tre gånger, 1982, 1988 och 1990. Även om han då representerade andra klubbar var det i Spårvägen, 1974–80, han utvecklades till världsstjärna och det var i Spårvägen han avslutade sin karriär 2008. ”Äpplet” var en av dem som rev ”den kinesiska muren” när Sverige vann lagfinalen mot just Kina i tre VM i rad 1989–93.

Mikael vann 1981 i Ystad sitt första svenska mästerskap när han i finalen besegrade Ulf ”Tickan” Carlsson i tre raka set. Hårdaste matchen på vägen mot SM-guldet gick Appelgren i semifinalen mot den 15-åriga klubbkamraten Jan-Ove Waldner, ändå 3–0 i set till Appelgren. I finalen gavs Tickan aldrig någon chans att rubba Appelgren. Äpplet vann med 21–19, 22–20, 21–12.

SM-guld nr 108

Mikael Appelgren och Jan-Ove Waldner bordtennis dubbel 7 mars 1981

Mikael Appelgren och Jan-Ove Waldner. Dock lite äldre än när de vann sitt första SM-guld i dubbel.

Jan-Ove Waldner, f 3.10.1965, blev 15 år gammal tidernas yngste seniormästare i bordtennis. Tillsammans med klubbkamraten Mikael Appelgren, f 15.10.1961, vann han i en femsetsrysare dubbeltiteln.

Dagens Nyheter skrev: ”Rekordunge Jan-Ove Waldner, en härlig fighter, som inte är så många centimeter högre än pingisborden, har en väldigt fin allsvensk säsong bakom sig, han har rakat ihop mesta poängen. Det var därför ingen sensation att han och Appelgren, proffset som för dagen också tävlade för Stockholms Spårvägar, skulle ta hem SM. I en rysare på väg till finalen slog de ut fjolårets mästarpar Ulf Thorsell och Tommy Danielsson i en fyrsetare som blev den verkliga publikfesten. Appelgren spelade inspirerat. Och i finalen var det 15-årige Waldners tur.” När finalmotståndarna gick upp till 9–3 i femte och avgörande set trodde många att det var kört. Men Waldner och Appelgren ville annorlunda. DN igen: ”Vi loopade mer så vi slapp hamna i underläge, menade Waldner. I början hade jag tvekat litet i vissa lägen men nu spelade jag ut och då satt bollen där. Appelgren/Waldner vann till slut finalen mot Michael Nilsson och Roger Lagerfeldt med 21–19, 12–21, 13–21, 21–14, 21–16.

SM-guld nr 107

Frank Andersson brottning fristil lätt tungvikt (100 kg) 30 november 1980

Frank Andersson, f 9.5.1956, d 9.10.2018, vann sitt andra SM-guld för Spårvägen då han vann lätt tungvikt, före klubbkamraten i Spårvägen Roger Öberg.

Fristilsmästerskapen gick detta år i Borås.

SM-guld nr 106

Deszö Berezcy brottning fristil lättvikt (68 kg) 30 november 1980

Deszö Bereczky vann sitt fjärde fristils-SM i lättvikt som gick i Borås. Tvåa var Sonny Davidsson från Västerås.

SM-guld nr 105

Lag-SM i friidrott 6 september 1980

Spårvägen upprepade triumfen i Lag-SM för herrar 1980 på Slottsskogsvallen i Göteborg. Spårvägen tog dessutom hem Mästerskapsstandaret för första gången. Lag-SM vanns dessutom med en klar marginal, 92 poäng mot tvåan Västerås 83 och trean KA2 64.

I laget medverkade Kent Rönn (100 m, 4×100 m), Per-Anders Persson (200 m, 4×100 m), Anders Sjölund (400 m), Christer Larsson (800 m), Rauno Koivula (1500 m), Lars Hagström (5000 m), Åke Lantz (hinder), Michael Ericsson (110 m häck), Olle Helldorf (400 m häck), Stefan Fougman (höjd), Lars-Christer Bergman (stav), Anders Hoffström (längd), Lahcen Sehmi (tresteg), Anders Jönsson (Skärvstrand) (kula), Lars Holmblad (diskus), Jan Ståhl (slägga), Jari Keihäs (spjut), Jan Almqvist (4×100 m), Christer Garpenborg (4×100 m).

SM-guld nr 104

Frank Andersson brottning grekiskromersk stil lätt tungvikt (100 kg) 23 mars 1980

Frank Andersson, f 9.5.1956, d 9.10.2018, tävlade för Spårvägen i flera omgångar, 1979–81, 1987 och 1998, och vann som spårvägare både VM och EM 1979. Frank har även tävlat för många andra klubbar som Göteborgs AK, Sundsvalls AIK, Lidköpings AS och Trollhättans AK.

Frank vann, för Spårvägen, SM i grekiskromersk still, tungvikt (100 kg) när tävlingarna avgjordes i Söderhamns sporthall. Frank utmanades av en 17-årig Thomas Johansson från Haparanda. Frank var dock äldst och kunde hålla Thomas efter sig.

1970-tal

SM-guld nr 103

Deszö Berezcy brottning fristil lättvikt (68 kg) 9 december 1979

Deszö Bereczky vann sitt tredje fristils-SM i lättvikt som gick i Värnamo. De tidigare SM-gulden vanns 1974 och 1978. Tvåa var Frank Steen från Örgryte.

SM-guld nr 102

Sonny Broman brottning fristil flugvikt (52 kg) 9 december 1979

Sonny Broman vann sitt andra SM-guld i fristil, denna gång i flugvikt 52 kg, året före var det i lätt flugvikt (48 kg). Tvåa var Stig-Åke Lundell från Lidköping. Tävlingarna avgjordes i Värnamo.

SM-guld nr 101

Lag-SM i friidrott 8 september 1979

Spårvägen med Anders Hoffström på sista sträckan vinner 4×100 m och håller undan för hemmalagets (Västerås) P-O Olsson som skymtar bakom Hoffström. Inför tävlingens sista gren gällde att den av Spårvägen och Västerås som kom först i mål skulle vinna hela Lag-SM.

Arosvallen i Västerås var skådeplatsen när Spårvägen vann sitt första hett efterlängtade Lag-SM-guld i friidrott. Triumfen överskuggade det mesta av sektionens framgångar det året. Det var en titel som Spårvägen hade siktat på i flera år. Inför avslutande 4×100 m var läget att det lag av Spårvägen och Västerås som kom först i mål skulle vinna. I sista växlingen höll Spårvägens slutman Anders Hoffström på att schabbla bort pinnen men lyckades till slut få ordning på pinne och ben och kunde gå i mål ett par meter före Västerås.

Spårvägen vann till slut med 83 poäng, tre före Västerås IK och hela tolv före trean KA2.

I laget medverkade Kent Rönn (100 m, 4×100 m), Per-Anders Persson (200 m, 4×100 m), Mikael Norström (400 m), Rauno Koivula (800 m), Pär Wallin (1500 m), Lars Hagström (5000 m), Sten Ander (hinder), Kjell-Christer Fröberg (110 m häck), Johan Lanneborn (400 m häck), Ingemar Nyman (höjd), Lars-Christer Bergman (stav), Anders Hoffström (längd,  4×100 m), Lahcen Sehmi (tresteg), Anders Arrhenius (kula), Lars Holmblad   (diskus), Jan Ståhl (slägga), Jari Keihäs (spjut),  Jan Almqvist (4×100 m).

SM-guld nr 100

Pär Wallin på 5000 m 13 augusti 1979

Pär Wallin, f 6.3.1955, vann sitt tredje raka SM-guld på 5000 m med tiden 13.49,76, drygt fyra sekunder före Christer Hanell från Enhörna. Tiden var dessutom nytt klubbrekord för Spårvägen. Han understeg det tidigare rekordet, som Pär innehade själv, med en dryg halvsekund.

SM-guld nr 99

Lars Holmblad i diskus 13 augusti 1979

Lars Holmblad, f 12.12.1944, vann sitt livs seger, SM-guld i diskus på 59,16, sex futtiga men mycket viktiga centimeter före Kenneth Åkesson från Västerås IK. ”Det var kallt och  regnigt med Kenth Gardenkrans som stor favorit, berättade Holmblad i Spårvägen friidrotts 100-årsbok 2018. Jag klarade de dåliga förhållandena bäst och ledde inför sista omgången, sex centimeter före Kenneth Åkesson. Han skulle kasta efter mig och då var det nervöst men mina 59,16  räckte. Den dagen glömmer jag aldrig.”

SM-guld nr 98

Anders Arrhenius i kula 12 augusti 1979

Anders Arrhenius, f 16.7.1947, vann sitt fjärde SM-guld, varav det tredje i rad, när han stötte 18,97 under SM-tävlingarnas andra dag på Malmö stadion. Segerresultatet var 78 centimeter längre än tvåans Per Nilsson från Piteå.

SM-guld nr 97

Patrik Kjellberg brottning grekiskromersk stil flugvikt (52 kg) 25 mars 1979

Patrik Kjellberg försvarade sin SM-titel i grekiskromersk stil när mästerskapet avgjordes i Baltiska Hallen i Malmö. Patrik vann efter att han i finalen kastat sin motståndare Kauko Naavala från Göteborg och vunnit på fall.

SM-guld nr 94, 95 och 96

Veikko Kontinen i tyngdlyftning flugvikt (52 kg), ryck, stöt och sammanlagt, 30 mars 1979

Veikko Kontinen, f 20.2.1941, upprepade triumfen från 1976 då han vann både ryck, stöt och sammanlagt, tre SM-guld totalt. Då som nu avgjordes tävlingarna i Sundbybergs sporthall. Denna gång fick Veikko resultaten 85 kg, 110 kg och 195 kg, 5 kg mindre än tre år tidigare.

SM-guld nr 93

Deszö Berezcy brottning fristil lättvikt (68 kg) 10 december 1978

Deszö Bereczky hade under hela 1970-talet tillhört de givna medaljörerna vid SM, men han hade bara ett SM-guld i 68-kilosklassen tidigare. Nu utklassade han fjolårsmästaren Frank Steen och tog 30 år gammal sitt andra SM-guld.

– Jag blev svensk medborgare för ett år sedan och hoppas nu få åka till EM i Bukarest, sade ex-ungraren till Dagens Nyheter.

I och med att Spårvägen vann tre fristilstitlar blev klubben bästa klubb vid fristils-SM.

SM-guld nr 92

Abbas Asly brottning fristil bantamvikt (57 kg) 10 december 1978

Abbas Asly, 31-årig iranier från Isafahan, svarade, enligt Dagens Nyheter, ”för den bästa fristilsbrottningen vid detta mästerskap.” Han vann i en mycket hård och jämn finalmatch över fjolårsmästaren Kauko Naavala från Göteborg. Det blev 7–6 i poäng till Asly som före slutperioden låg under med 3–5.

SM-guld nr 91

Sonny Broman brottning fristil lätt flugvikt (48 kg) 10 december 1978

Sonny Broman, f 14.11.1960, vann fristils-SM:s 48-kilosklass. 18-åringen från Trollbäcken finalslog favoriten Kent Andersson, Väsby, med 5–2. Sonny är son till Rune Broman som tillhörde svenska eliten i mitten på 1960-talet.

SM-guld nr 90

Pär Wallin på 5 000 m 6 augusti 1978

Pär Wallin, f 6.3.1955, vann precis som 1977 dubbelt, först 10 000 m och sedan 5 000 m med ett försökslopp däremellan. Nu vann Pär med över tio sekunder före Dan Glans. Pär hade 13.52, 22 mot Glans 14.03,50. Glans gjorde merparten av dragjobbet och de gånger Wallin var uppe i täten sjönk tempot så att de övriga löparna kom ifatt. 300 meter före mål vecklade Pär ut sina ben i en spurt som effektivt och väntat sågade av all opposition.

– Jag litade på min spurt och hade ingen orsak att dra upp tempot, sade Pär till DN. Jag gjorde relativt sett ett bättre lopp än när jag vann 10 000 meter. Nu hade jag ju två lopp i benen och kände mig mycket stel.

SM-guld nr 89

Helena Pihl på 100 m häck 5 augusti 1978

Helena Pihl, f 26.4.1955, försvarade sitt SM-guld på 100 m häck, denna gång på Stadion i Stockholm, när hon vann på 14,04 före Caroline Palmgren, Tureberg, 14,23. Det var Helenas tredje SM-guld på 100 m häck och fjärde totalt i Spårvägen då hon även hade ett femkampsguld. Till nästa år skulle Helena tävla för Göta i Karlstad.

SM-guld nr 88

Anders Arrhenius i kula 5 augusti 1978

Anders Arrhenius, f 16.7.1947, vann sitt tredje SM-guld när SM i friidrott avgjordes på Stockholms Stadion. Anders vann på 19,80, 48 cm före Hans Höglund som detta år tävlade för Mölndal.

– Jag måste få en bra stöt i de tre första ronderna för att nå långt just nu, sade Anders till DN. När jag är i toppform kan längsta stöten komma när som helst. Förhoppningsvis är jag i sådan form till finnkampen och EM om jag blir uttagen.

SM-guld nr 87

Raimo Pihl i spjut 5 augusti 1978

Raimo Pihl, f 28.10.1949, vann sitt fjärde SM-guld i spjut, denna gång på 85,04, drygt fyra meter före Kenth Eldebrink från Södertälje. Till DN sade Raimo att ”jag måste erkänna att det var ett flaxkast. Jag har ännu inte tekniken under kontroll och dessutom en ryggskada som gör min start i finnkampen osäker.”

SM-guld nr 86

Pär Wallin på 10 000 m 4 augusti 1978

Pär Wallin, f 6.3.1955, försvarade sitt SM-guld på 10 000 m när de 25 varven sprangs på Stockholms Stadion. DN skrev att ”10 000 metersloppet blev en liten besvikelse. Visserligen vann Pär Wallin efter en bländande slutrunda på 57,5 sekunder men sluttiden blev inte bättre än 29.09,5. Det var han själv inte alls belåten med.”

– Jag hade räknat med att löpa åtminstone under 29 minuter ikväll, men min tävlingsovana gjorde att jag inte kunde förmådde bättre, berättade Pär för DN. Jag kände mig faktiskt ganska seg under loppet men någon oro för att jag skulle missa segern hyste jag inte. Inte ens när Lars Enqvist (sedermera tvåa) hade ett försprång på 25 meter (Pär vann till slut med nästan tre sekunder).

SM-guld nr 85

Patrik Kjellberg brottning grekiskromersk stil flugvikt (52 kg) 19 mars 1978

Patrik Kjellberg vann sitt första SM i grekiskromersk stil när tävlingarna avgjordes i Trollhättan. DN skrev att ”Patrik Kjellberg, Spårvägen, 20-årig plåtslagare bosatt i Skärholmen, har tidigare två SM-guld i fristil och blev nu för första gången mästare i den antika stilen sedan han i finalen fått Stig Åke Lundell, Lidköping, diskad efter 6.50.

SM-guld nr 84

Ulf Thorsell och Birgitta Rådberg bordtennis mixed dubbel 31 mars 1978

Ulf Thorsell och Birgitta Rådberg vann Spårvägens första mixed dubbel när SM avgjordes i Valhalla sporthall i Göteborg 1978. I finalen vann Thorsell/Rådberg mot Stellan Bengtsson och Ann-Christin Hellman från Falkenberg, båda storheter inom svensk pingis, med 21–16, 12–21, 21–18, 21–18. I semifinalen hade de besegrat Tommy Danielsson (Sölvesborg) och Hernvall (Trollhättan) med 3–0 i set.

SM-guld nr 83

Patrik Kjellberg brottning fristil flugvikt (52 kg) 11 december 1977

Patrik Kjellberg, f 8.12.1958, vann sitt andra fristils-SM i flugvikt som gick i Eriksdalshallen i Stockholm. Tvåa var Stig-Åke Lundell från Lidköping.

hade en lång artikel om Patrik: ”För sex, sju år sedan satt en liten blyg kille i ett hörn av Spårvägshallen och tittade på hur kompisarna träningsbrottades; själv ville han inte vara med till en början.

På söndagskvällen steg den 19-årige plåtslagaren och Spårvägaren Patrik Kjellberg upp på prispallen efter att ha gått igenom fristils-SM:s 52-kilosklass med noll prickar och med idel fallsegrar och vunnit en andra SM-titel. Detta efter en direkt final mot Stig-Åke Lundell från Lidköping, som åkte i mattan i andra omgången efter bl.a. en perfekt bensax. Finalomgångarnas minste blev den störste, därtill Stockholms främste mattkämpe. Den 158 cm långe stockholmsgrabben ångrar inte att han en gång lät sig trugas in på mattan för att koppla grepp; idag är han en av landets mest lovande i både fristil och grekiskromersk.”

Patrik konstaterade att ”problemet är vikten. Jag har ett elände att hålla 52-kilosgränsen. Måste banta tre-fyra kilo. Måste säkert gå upp i 57 kg-klassen vad det lider.”

SM-guld nr 82

Pär Wallin på 5 000 m 21 augusti 1977

Pär Wallin, f 6.3.1955, vann Spårvägens första SM på 5 000 m någonsin då han på SM:s avslutningsdag i Skellefteå sprang in på 14.10,72, 1,5 sekunder före Örjan Wallin från Hammarby.

SM-guld nr 81

Helena Pihl på 100 m häck 20 augusti 1977

Helena Pihl, f 26.4.1955, vann sitt andra SM-guld på 100 m häck då hon i Skellefteå sprang in på 14,06, knappt före Ann-Louise Skoglund, Göta, på 14,12.

SM-guld nr 80

Anders Arrhenius I kula 20 augusti 1977

Anders Arrhenius, f 16.7.1947, vann sitt andra SM i kula, sex år efter det första, när han i Skellefteå fick upp 19,54, 36 centimeter före tvåan Hans Höglund från KA2.

SM-guld nr 79

Pär Wallin på 10 000 m 19 augusti 1977

Pär Wallin, f 6.3.1955, vann Spårvägens första SM på 10 000 m sedan 1943 då han vann milloppet i Skellefteå på 28.55,08, vilket också var nytt klubbrekord, fem sekunder före tvåan Nils-Bertil Karlsson som inte alls hängde med sista 400 meterna. Tiden var kanske inte så imponerande, det var däremot Pärs slutvarv på under 60 sekunder och han sprang för fullt egentligen bara sista 200 meterna. Enligt DN var ”ett sistavarv på cirka 56 sekunder oavsett sluttid normalt för spårvägaren.”

– I ett lopp med jämn fart tror jag att jag redan nu kan göra 28.30, sade Pär till DN. Just nu är jag i fin form och det här var fjärde loppet i följd som innebar personligt rekord.

SM-guld nr 78

Marita Neidert och Birgitta Rådberg bordtennis dubbel 6 mars 1977

Marita Neidert och Birgitta Rådberg vann damdubblen när SM avgjordes i Karlskrona 1977. I finalen besegrade de Birgitta Olsson, Varberg och Ulla-Märta Gustavsson, Arlöv, med 3–0 i set. I semifinalen hade Neidert/Rådberg vunnit en mycket jämn match mot Ann-Christin Hellman och Eva Strömvall från Varberg med 19–21, 21–16, 18–21, 22–20 och 21–18. I kvartsfinalen blev det 3–0 i set mot Råås Ann-Christin Johansson och Eva-Maj Persson.

Birgitta Rådberg hade tidigare tävlat för Husqvarna Södra och Vänersborgs BTK och även varit klubbkamrat med Marita Neidert i Mariestad Bois i slutet av 1960-talet. Hon tävlade bara några år för Spårvägen för att sedan gå vidare till Solna BTK.

SM-guld nr 77

Sture Johnsson badminton herrsingel 6 februari 1977

Sture Johnsson, f 27.9.1945, var tillbaka på kungatronen, som han tillfälligt släppte 1976, och vann nu sin sjätte singeltitel för Spårvägen, samtliga sedan 1971 förutom 1976. I finalen besegrade han Stefan Karlsson från Aura med 18–15, 15–2. I semifinalen hade Lars Wengberg, också han från Aura, besegrats med 15–8, 15–5.

Mästerskapet spelades i Malmö.

SM-guld nr 76

Raimo Pihl i tiokamp 22 augusti 1976

På Anderstorps IP i Skellefteå vann Raimo Pihl sitt första(!) SM i tiokamp, detta trots att han varit dominerande i grenen under flera år med en fjärdeplats på OS någon månad tidigare. Raimo, f 28.10.1949, fick 7773 poäng med serien 10,8, 7,02, 15,28, 1,96, 49,0, 15,2, 42,46, 3,95, 74,86, 5.17,6.

Efter segern sade Raimo till DN: ”Jag åkte faktiskt upp till Skellefteå i tanke att bryta tävlingen redan efter kulstötningen. Men det gick bra första dagen så jag fortsatte tävlingen ut. Just nu är jag less på allt vad tiokamp heter och det här med SM förmådde inte att sporra mig det minsta.”

Efter en stark förstadag tog han det lugnt andra dagen och bevakade bara den kraftiga ledningen. Att han tog det lugnt konsteras främst av hans tid på 1500 m, nästan 50 sekunder långsammare än vad han gjorde i Montreal några veckor tidigare.

SM-guld nr 75

Helena Pihl i femkamp 22 augusti 1976

Helena Pihl, f 26.4.1955, vann SM i femkamp som avgjordes samtidigt som herrarnas tiokamp på Anderstorps IP i Skellefteå. Hon fick resultatet 4221 p, bara 29 p under hennes eget svenska rekord från Götzis tidigare under året. Helena vann tävlingen med hela 225 p tillgodo på tvåan Annette Tånnander från MAI.

SM-guld nr 74

Raimo Pihl i spjut 14 augusti 1976

På Slottsskogsvallen i Göteborg vann Raimo Pihl, f 28.10.1949, sitt tredje SM-guld i spjut med det nya mästerskapsrekordet 85,42, nästan sju meter före Lennart Hedmark (en annan tiokampare med spjut som specialgren). Detta var bara några veckor efter att Raimo kommit fyra i tiokamp i OS i Montreal. Raimo har senare sagt att formtoppen kom någon vecka för sent för OS-tiokampen. Hade han kastat 85,42 i OS (nu kastade han 77,34), allt annat lika, hade han varit med och slagits om OS-medaljer på allvar.

– Hade jag fått spjutet att gå rakt i mitt kast på 85,42 hade det säkert blivit över 90 meter, sade Raimo till Dagens Nyheter efter tävlingen.

SM-guld nr 72 och 73

Juhani Mursu i tyngdlyftning mellanvikt (75 kg), stöt och sammanlagt, 28 februari 1976

Juhani Mursu, f 30.3.1940, vann två SM-guld i tyngdlyftningens mellanvikt (75 kg) när SM avgjordes i Sundbybergs sporthall. Juhani ryckte 125 kg (vilket inte räckte till SM, Nils-Erik Sollevi från Dönje ryckte 132,5) och stötte 172,5 kg vilket gav honom mästartecknet (två bröder Sollevi, Nils-Erik och Bertil, stötte båda 162,5 kg). Juhani vann sammanlagt på 297,5 kg före Nils-Erik Sollevi 295 kg. Notera att endast tre lyftare fullföljde hela tävlingen.

Juhani var både svensk och finsk medborgare och blev både VM- och EM-bronsmedaljör för Finland 1969.

SM-guld nr 69, 70 och 71

Veikko Kontinen i tyngdlyftning flugvikt (52,5 kg), ryck, stöt och sammanlagt, 27 februari 1976

35-årige Veikko Kontinen, f 20.2.1941, debuterade som svensk medborgare med att ta tre individuella SM-guld när tävlingarna avgjordes i Sundbybergs sporthall. Han gjorde det med att vinna flugviktsklassen på två svenska rekord och ett nordiskt. Veikko klarade 87,5 kg i ryck och 112,5 kg i stöt, men i ett extralyft fick han upp 116 kg, vilket var nytt nordiskt rekord. Efter segern sade Kontinen till Dagens Nyheter: ”Det här var inte vad jag tänkt mig. Det borde bli betydligt bättre. Visserligen gick extrastöten på 116 kg relativt bra men även där bör det kunna bli bättre.

Både Veikkos 87,5 i ryck och 112,5 i stöt var svenska rekord och extraförsöket i stöt, 116 kg, var nordiskt rekord, Kontinen hade det tidigare själv (som finsk medborgare) på 115,5 kg. Sammanlagt blev det 200 kg. Kontinen var överlägsen. Tvåan Juha Lassila, Skene, hade 172,5 kg (80 och 92,5 kg).

SM-guld nr 68

Hans Antonsson brottning fristil lätt tungvikt (100 kg) 14 december 1975

41-årige Hans Antonsson, f 8.11.1934, vann den näst tyngsta klassen (100 kg) när fristils-SM avgjordes i Växjö, före Roland Andersson från Arboga. Hans Antonsson, som tidigare vunnit tio SM-titlar i mellanvikt, då för Trollhättans AK, Vänersborgs BK och Uddevalla IS. Brottningsförbundets generalsekreterare Olle Larsson beklagade sig över den dåliga klassen på svensk fristilsbrottning, bara 87 starter totalt på SM:et och han menade att ”det bevisar att klassen är dålig när en brottare som nästan lagt av kan bli mästare” (syftandes på Antonsson).

Antonssons största brottningsmerit var ett OS-brons i Rom 1960. Det var innan han tävlade för Spårvägen.

SM-guld nr 67

Patrik Kjellberg brottning fristil flugvikt (52 kg) 14 december 1975

Patrik Kjellberg blev fristilsmästare i den nästa lättaste klassen, flugvikt 52 kg. Närmast efter kom Stig-Åke Lundell från Lidköping. Mästerskapen gick i Växjö.

SM-guld nr 66

Helena Pihl på 100 m häck 9 augusti 1975

På Tingvalla i Karlstad blev Helena Pihl, f 26.4.1955, första kvinna att vinna ett SM-guld i friidrott för Spårvägen. Hon vann finalen på 100 m häck på 14,02 före Turanka Puskas från Västerås 14,30.

SM-guld nr 65

Lag-SM i brottning fristil 20 april 1975

På Spårvägens verkliga hemmaplan, SL-hallen i Midsommarkransen, vann klubben sitt första Lag-SM i brottning. Det var fyra lag som mötte varandra i alla viktklasser med följande spårvägsresultat: Spårvägen–Västerås 7–3, Spårvägen–Trollhättan 6–4 och den avslutande seriefinalen (Spårvägen hade inför matchen 4 poäng, Lidköping 3) Spårvägen–Lidköping 6–4.

Sluttabellen:

Spårvägen 3 3 0 0 19-11 6
Lidköpings AS 3 1 1 1 16-14 3
Västerås BK 3 1 0 2 11-18 2
Trollhättans AK 3 0 1 2 13-16 1

Spårvägens brottare var, inklusive resultatet i sista matchen mot Lidköping:
48 kg: Patrik Kjellberg, fallseger efter 2.12.
52 kg: Torbjörn Knutsson, fallförlust 1.30.
57 kg: Burhan Yur, wo.
62 kg: Sten Aronsson, fallseger 2.47.
68 kg: Deszö Berecszky, fallseger 0.38.
74 kg: Lars Andersson, förlust efter diskvalificering.
82 kg: Lars-Erik Nilsson, fallseger 5.06.
90 kg: Sven-Gunnar Hegg, fallseger 4.40.
100 kg: Tony Lazlo, fallförlust 1.20.
+100 kg: Hannu Hämäläinen, förlust efter diskvalificering.
Spårvägens klassegrare var Patrik Kjellberg, Kjell Aronsson, Deszlö Berecszö och Lars-Erik Nilsson.

SM-guld nr 64

Björn Hedin i tyngdlyftning stöt (82,5 kg) 22 mars 1975

Björn Hedin, född 20.7.1944, blev svensk mästare i stöt i 82,5 kg-klassen. Det var första året som separata SM-tecken delades ut i ryck, stöt respektive sammanlagt. Hedin vann alltså stöt med 167,5 kg, samma vikt som tvåan Stefan Jakobsson, Uppsala, men Hedin vann på att han vägde mindre. Hedin kom också trea i ryck (132,5 kg) och tvåa sammanlagt (300 kg).

SM-guld nr 63

Lars-Erik Nilsson brottning grekisk-romersk stil mellanvikt 16 mars 1975

Lars-Erik Nilsson svarade för SM-tävlingarnas verkliga skräll i Enskedehallen i Stockholm när han blev svensk mästare i grekisk-romersk stil i 90 kg-klassen. Så här skrev Dagens Nyheter: ”Även om årets SM i hög grad var favoriternas inträffade en rejäl sensation. Den svarade Spårvägens Lars-Erik Nilsson för i 90 kg-klassen. Han slog nämligen landslagsmannen Roland Andersson från Arboga och Ragnar Gundersen – den senare diskad för passivitet. Lars-Erik går på polisskolan i Stockholm där han har 1,5 månad kvar. Är skåning med Enighet som moderklubb. Blev tvåa i JEM 1970 (Husqvarna) och tog silver även i JVM (Tokyo) året efter. I fjol blev han tvåa i klassen efter Janne Kårström. Många menar att han borde vunnit redan då, men blev bestulen på en regelrätt poäng. Lars-Erik väger bara 82 kilo, men ansåg sig chanslös i den klassen som ser Frank Andersson som den särklassige. Någon ’specialare’ har inte Spårvägen-brottaren som lever högt på sin kondition.”

SM-guld nr 62

Sture Johnsson badminton herrsingel 2 februari 1975

Sture Johnsson, f 27.9.1945, vann sin femte singeltitel för Spårvägen i rad. Han försvarade sin titel mot samma finalmotståndare som föregående år, Thomas Kihlström. Sture vann finalen med 18–16, 15–6. Semifinalen hade han vunnit mot brorsan Kurt med 15–7, 18–15.

Mästerskapet spelades i Malmö.

SM-guld nr 61

Deszö Bereczky brottning fristil lättvikt 15 december 1974

Deszö Bereczky tog hem SM-guldet i lättvikt, 68 kg, när fristilsmästerskapet avgjordes i Trollhättan. Tvåa var Frank Steen från Göteborg och trea Lennart Lundell, Lidköping. Deszö var efter första dagens brottning i delad ledning (0 poäng) med Mats Andersson, Finspång, och Kennet Karlsson, Falkenberg.

SM-guld nr 60

Raimo Pihl i spjut 11 augusti 1974

Raimo Pihl, f 28.10.1949, kastade iväg sitt spjut hela 84,76, mästerskapsrekord, klubbrekord med nästan tre meter och ett kast rakt in i världseliten. Det var jubel men med ett visst sordin.

– I mitt bästa kast slog jag upp min gamla armbågsskada och jag är ytterst tveksam till om jag kan kasta i Finnkampen, berättade Raimo för Dagens Nyheter. Det stämde så fint för mig att jag under tävlingen till och med började tänka på att slå svenska rekordet (Åke Nilssons 87,76 från 1968).

Raimos serie var imponerande. I andra kastet fick han upp 82,26, personligt rekord och mästerskapsrekord med fyra centimeter. Han följde sedan upp med 79,72, 84,46 och 84,76. Sista kastet avstod han från. Raimo slog alltså personligt rekord (och mästerskapsrekord) tre gånger, 82,26, 84,46 och 84,76.

SM-guld nr 59

Bob Casting långbana simning 100 m fjärilsim 23 juli 1974

Spårvägens Per Berglund satte svenskt rekord på 100 m fjärilsim men fick ändå bara SM-silver när simningens långbanemästerskap gick i Jönköping. Guldet gick till kanadensaren Bob Casting, som tävlade för Spårvägen, som kunde vinna SM men inte slå svenskt rekord. Bob vann med endast två hundradels sekund, 58,50. Berglunds svenska och nordiska rekord blev med SM-silvertiden 58,52.

SM-guld nr 58

Simning lagkapp 4×100 m medley herrar 22 juli 1974

SKK/Spårvägen vann 4×100 m medley på 4.05,58 före S02 på 4.08,13. I laget simmade Anders Sandberg, Hans Ljungberg, Per Berglund och Bob Casting. Tiden var svenskt rekord. Per Berglund simmade sin fjärilsimsträcka på 57,93 vilket kvalificerade honom för EM.

Tävlingarna gick i Jönköping.

SM-guld nr 57

Raimo Pihl i femkamp 13 juli 1974

Raimo Pihl, f 28.10.1949, vann Spårvägens första mångkamps-SM när han på Slottsskogsvallen i Göteborg tog SM-titeln i femkamp med 3976 poäng, 365 poäng före Kenneth Nilsson (senare Riggberger) från KA2. Raimos grenresultat var 7,18 i längd, 76,50 i spjut, 22,1 på 200 m, 44,56 i diskus och 4.34,9 på 1500 m.

SM-guld nr 56

Stafett herrar 4 x 800 m 6 juli 1974

SM-guld på nytt svenskt rekord. Fr.v. Hans Bergendorff, Karl-Erik Råström, Magnus Mared och Sverker Svensson.

Spårvägen vann SM-guld och slog svenskt rekord på 4×800 m när Stafett-SM avgjordes på Hedens IP i Helsingborg. Kvartetten Hans Bergendorff, Karl-Erik Råström, Magnus Mared och Sverker Svensson gick i mål på 7.26,74, svenskt rekord alltså, nästan två sekunder före tvåan Ymer.

SM-guld nr 55

Sture Johnsson badminton herrsingel 3 februari 1974

Sture Johnsson, f 27.9.1945, vann sin fjärde singeltitel för Spårvägen i rad. Men efter tio raka SM-finaler med bröderna Johnsson, Sture och Kurt, blev Kurt denna gång utslagen av Thomas Kihlström från Farsta i semifinalen. Det blev en jämn final, Sture Johnsson vann mot Kihlström med 15–13, 15–13.

– Det är fortfarande lika roligt att spela, sade Sture till DN efter sin nionde SM-seger i singel (varav fem för Spårvägen). Har nog inte varit bättre än vad jag är nu. Men man ska viska lågt om vinst i All England, men det skulle smaka.

I kvartsfinalen, som gick dagen innan, besegrade Sture Willy Nilsson från Aura i Malmö med 2–0 i set och i semifinalen avfärdades Claes Nordin från Göteborg likaledes med 2–0.

SM-guld nr 54

Sverker Svensson på 800 m 18 augusti 1973

Sverker Svensson, f 11.12.1950, vann 800 m när SM genomfördes på Arosvallen i Västerås. Sverker vann på tiden 1.48,9 före tvåan Erik Carlgren från Västerås på 1.49,2. Sverkers tid var nytt mästerskapsrekord. Detta trots en, enligt DN, ”kraftig vind” som försvårade i alla lopp och tiderna blev därför förvånansvärt bra.

Sverker tog täten strax före klockringningen och han höll distansen ut. Så här sade han till DN: ”Jag vågade inte låta farten sjunka för mycket eftersom jag var mycket rädd för Gunnar Ekman och Erik Carlgren.”

SM-guld nr 53

Stafett herrar 4 x 800 m 7 juli 1973

På Hedens IP i Helsingborg vann Spårvägen sitt första SM-guld på 4×800 m. Det var Magnus Mared, Bo Stivert, Sverker Svensson och Karl-Erik Råström, som med tiden 7.34,2 bärgade segern drygt fyra sekunder före KA2.

SM-guld nr 52

Per Berglund långbana simning 100 m fjärilsim 5 augusti 1973

Per Berglund vann sitt andra raka SM-guld på 100 m fjärilsim vid mästerskapstävlingarna i Norrköping.

Dagens Nyheter skrev: ”Spårvägen fick genom titelförsvararen Per Berglund äntligen ett SM-tecken. Det blev på 100 m fjäril där Pelle kom i mål på 59,43, mästerskapsrekord. Pelle bör vara mogen att redan den här säsongen få iväg Ingvar Erikssons svenska rekord 59,3 som stått sig sedan 1968.

SM-guld nr 51

Kortbana simning lagkapp 4×200 m frisim herrar 25 mars 1973

SKK/Spårvägens herrar vann 4×200 m på kortbane-SM inomhus i Växjö på tiden 7.55,4. Det var Hans Ljungberg, Per Berglund, Anders Sandberg och Sven von Holst som ingick i laget. Tvåa kom S02 på 7.58,8.

SM-guld nr 50

Jeanette Pettersson kortbana simning 200 m bröstsim 25 mars 1973

Vid SM-finalerna i kortbanesimning inomhus i Växjö vann Jeanette Pettersson (senare Baldemark), f 19.6.1956, 200 m bröstsim på 2.44,9 före Eva Olsson, S02, 2.50,2. Jeanette tävlade innan spårvägstiden för SK Elfsborg i Borås. Hon var med i OS i München, tävlandes för Elfsborg, 1972 där hon gick till semifinal på 100 m bröstsim där hon kom 6:a på 1.17,54.

SM-guld nr 49

Kortbana simning lagkapp 4×100 m medley herrar 24 mars 1973

SKK-Spårvägens herrar vann lagkappen över 4×100 m medley under lördagens tävlingar i Växjö. I laget simmade Anders Sandberg, Hans Ljungberg, Per Berglund och Sven von Holst. Segertiden var 4.03,2 vilket också var svenskt rekord. Tvåa var Karlskoga på 4.04,7.

SM-guld nr 48

Bo Johansson i tyngdlyftning tungvikt (110 kg) 23 mars 1973

Bo Johansson, f 7.2.1945, vann sitt första SM-guld för Spårvägen när han med sina 357,5 kg besegrade tvåan Hans Bettembourg (året före OS-bronsmedaljör) med 20 kg. Bosse ryckte 160 kg, svenskt rekord, och stötte 197,5 kg. Bosse hade tidigare tävlat för Mossebergs AK och Göteborg.


Dagens Nyheter
hade en stor artikel om tävlingen med rubriken ”Bosse Johansson lurade publiken och förbundet”.

DN skrev: ”Det blev ett oväntat möte mellan landets två främsta lyftare vid SM-tävlingarnas start i Sundbybergshallen. Bronsmedaljören vid OS, Hans Bettembourg, hade anmält sig till tungviktsklassen och Bo Johansson, svensk tyngdlyftnings problembarn, skulle lyfta först på söndagen i 90-kilosklassen, mellantungvikt.

Men Bosse ville sätta Bettembourg på plats och såg chansen när hans kroppsvikt klev över 90-gränsten med några kilogram. Han anmälde sig till start i tungvikt och tävlingsledaren ansåg då att Bosse inte kunde banta ner sig för att hålla ordinarie vikt och inte få någon SM-chans.

Så blev det att Bosse fick starta och möta Bettembourg, satte honom på plats samtidigt som han noterade två svenska rekord i 110-kilosklassen, 160 i ryck och 357,5 sammanlagt. Bosse satte även förbundet och kanske även publiken på plats. De hade kanske ställt in sig på söndagen då det skulle serveras eventuella världsrekord. Förbundet hade räknat med stor publik. Nu tävlade han utan att någon utom han själv var förberedd. Vid vägningen var Bosse den tyngre 93,06 kg mot Bettembourgs 90,5. Så Bosse undrade efteråt varför Bettembourg ville gå i den tyngre klassen. – Det kunde väl inte vara för att han var rädd att förlora? frågade man i Göteborgs- och Spårvägskretsar.

SM-guld nr 47

Karin Lindquist (tillsammans med Anette Börjesson, Göteborg) badminton damdubbel 4 februari 1973

Karin Lindquist, senare von Sivers, f 24.3.1954, tillsammans med Anette Börjesson, Göteborg, vann SM i dubbel i Rosengårds sporthall i Malmö. De finalslog Agneta Lundh, Malmö FF, och Karin Olsson, Bollen, med 15–4, 15–12.

Karin spelade före Spårvägen för BK Eken och gick senare över till IFK Lidingö.

SM-guld nr 46

Sture Johnsson badminton herrsingel 4 februari 1973

För tionde året i rad var det två Johnsson-bröder i herrsingelfinalen i badminton, denna gång i Rosengårds sporthall i Malmö. Liksom så många gånger tidigare var det Sture Johnsson som vann över Kurt Johnsson, denna gång med 2–0 i set, 15–6 och 15–5. I semifinalen hade Sture besegrat Gert Perneklo från MAI, även det med 15–6, 15–5.

SM-guld nr 45

Börje Konstenius i täten vid Stockholms DM i terränglöpning.

Börje Konstenius, 4 km terräng 1 oktober 1972

I Stensjön, på elljusspåret i Boda med start och mål vid skidstugan, vann Börje Konstenius, f 13.2.1946, terräng-SM på 4 km. Börje fick tiden 12.15, en sekund före Sten Bergqvist från Linnea och ytterligare en sekund före Bo Andreasson, Ymer. Loppet var mycket jämnt då det endast var nio sekunder mellan segraren och sexan.

Börje mindes sitt SM-guld år 2017: ”Jag var i osedvanligt bra form. Hade till exempel tränat i Rumänien. Jag hade med mig Sten Bergqvist in på upploppet, han brukade alltid slå mig i spurten. Men den här gången vann min höga frekvens över hans långa löpsteg.”

SM-guld nr 44

Per Berglund långbana simning 100 m fjärilsim 3 augusti 1972

Per Berglund vann Spårvägens första SM-guld i simning när mästerskapen avgjordes i Borås i början av augusti 1972. Per vann 100 m fjärilsim på 1.00,6 före Bengt Gingsjö, S02, på samma tid och trean Hans Ljungberg från Timrå på 1.00,8.

Dagens Nyheter skrev att ”Spårvägens 17-årige Per Berglund klev fram som förste guldvinnaren med snudd på sensation. Han hade 1.00,6, precis som Gingsjö.”

SM-guld nr 43

Sture Johnsson badminton herrdubbel (tillsammans med MAI:s Gert Perneklo) 6 februari 1972

Sture Johnsson vann titeln även i herrdubbel tillsammans Gert Perneklo från MAI när SM-tävlingarna avgjordes i Uppsala 1972. De besegrade i finalen Lund och Wahlqvist från MAI med 15–11, 15–4. I semifinalen vann Johnsson/Perneklo mot Andersson/Nordqvist från Aura med 15–10, 3–15, 15–11.

SM-guld nr 42

Sture Johnsson badminton herrsingel 6 februari 1972

Sture Johnsson, f 27.9.1945, försvarade sin SM-titel i singel när han i Uppsala finalbesegrade Kurt Johnsson med 2–0 i set med setsiffrorna 15–10, 15–2. I semifinalen vann Sture mot Tommy Theorin 15–7, 15–6. Det var alltså samma motståndare både i semifinal och final som året innan. I kvartsfinalen, som spelades dagen före, hade Sture vunnit mot Jan Larsson från Malmö FF med 15–4, 15–11.

SM-guld nr 41


Anders Arrhenius i kula 24 juli 1971

Anders Arrhenius, f 16.7.1947, vann sitt första av fyra SM-guld i kula när han på Sollentunavallen vann med över en meter före närmaste konkurrent, Anders bästa stöt matte 18,50, tvåan Thord Carlsson från Linnea hade 17,34.

Till Dagens Nyheter sade Arrhenius: ”I år har jag gjort över 18 meter 17 gånger och nått 18,70 som bäst. Med den jämnheten måste det helt enkelt en lyckad dag bli över 19 när som helst.”

SM-guld nr 40

Lennart Westerberg i varpa centimeterkast 18 juli 1971

Lennart Westerberg vann Spårvägens enda SM-guld i varpa, i centimeterkast i Göteborg 1971 på resultatet 3,57. Det har faktiskt bara förekommit ett enda sämre segerresultat i SM efter 1971. Tvåa kom L-G Hederstedt, Roma, 3,92, trea Ville Karlsson, Varpa, 4,11 och fyra Bertil Johansson, Varpa, 4,39.

SM-guld nr 39

Marita Neidert/Siv Pettersson bordtennis dubbel 6 mars 1971

Marita Neidert och Siv Pettersson vann SM-guld i damdubbel efter att ha besegrat de yngre tonåringarna Ann-Christin Hellman (15 år) och Birgitta Olsson (16 år) i finalen. Men det satt långt inne. DN skrev att Hellman och Olsson ”hade Stockholms Spårvägars rutinerade Marita Neidert och Siv Pettersson på vagnen men tappade i slutbollarna.”

Spårvägarna vann till slut med 3–2 i set efter setsiffrorna 9–21, 21–14, 8–21, 21–19 och 21–18. Mästerskapet spelades i Kristianstad.

Siv Pettersson, som var några år äldre än Marita, kom till Spårvägen från Djurgården och gick senare tillbaka till Djurgården.

SM-guld nr 38

Sture Johnsson badminton herrsingel 7 februari 1971

Sture Johnsson, f 27.9.1945, blev europamästare 1968, 1970 och 1974, det senare året representerande Spårvägen. Han vann sammanlagt 12 SM-guld i singel, varav sex för Spårvägen.

Svenska mästerskapen i badminton arrangerades 1971 i Karlskrona. Sture Johnsson besegrade i semifinalen Thommy Theorin (senare hög ledare inom svensk fotboll) med 2–0 i set och i finalen vann Sture mot sin bror Kurt Johnsson med 2–0 i set och setsiffrorna 15–10 och 15–5.

SM-guld nr 37

Raimo Pihl i spjut 15 augusti 1970

Växjö 15.8.1970. Raimo Pihl vinner SM i spjut på 81,02.

Raimo Pihl, f 28.10.1949, blev första spårvägare att vinna ett SM-guld i friidrott sedan 1947. Raimo vann spjutfinalen med ett kast på 81,02, nästan sex och en halv meter längre än tvåan Jan Bohman från Malmö AI (74,58). Mästerskapet gick på Värendsvallen i Växjö.

Raimo berättade för Dagens Nyheter att ”litet förargligt att missa personrekordet med bara 8 centimeter, men det spelar ingen större roll, jag kan spara det till ett senare tillfälle.”

Göte Augustsson, en av Spårvägens stora friidrottsledare och tränare för Raimo Pihl, rankade 2018 Raimos SM-guld 1970 som det näst största minnet från alla hans år i Spårvägen.

SM-guld nr 36

Marita Neidert bordtennis singel 8 mars 1970

Marita Neidert, f 19.9.1945, vann Spårvägens första SM-guld i bordtennis, både singel och dubbel 1970, och senare även dubbel både 1971 och 1977. Genom sitt SM-guld blev Marita Spårvägens andra kvinna, efter roddaren Kerstin Hamrin, att vinna SM. Marita deltog flitigt i landskampssammanhang och besegrade flera unga kinesiskor.

I SM-finalen 1970 besegrade Marita Lena Andersson från Lund med 21–19, 21–19, 12–21, 17–21, 21–10. På vägen fram till finalen hade Marita vunnit mot Ann-Lis Svantesson från Mölndal med 3–0 i set, Marie-Louise Monier, Norcopensarna, 3–0, Ulla Eriksson, Stockholms Godtemplare 3–0, Birgitta Rådberg, Husqvarna södra, 3–2, samt 3–2 i finalen mot Lena Andersson. SM-tävlingarna gick i Linköping.

Det var Maritas sjätte SM-guld, tidigare gånger hade hon representerat Mariestad.

SM-guld nr 35

Marita Neidert (tillsammans med Eva Johansson från Östra Stadsgränsen) bordtennis dubbel 7 mars 1970

Marita Neidert, f 19.9.1945, vann tillsammans med Eva Johansson från Östra Stadsgränsen SM i damdubbel 1970 som gick av stapeln i Linköping. Maritas och Evas väg till SM-titeln gick via Kerstin Pettersson/Lena Karlsson 3–0 i set, Annika Guntsch/Siv Pettersson 3–2, Ann-Christine Hellman/Birgitta Olsson 3–1, samt i finalen Gunnel Henriksson/Birgitta Rådberg 3–1 efter setsiffrorna 14–21, 21–14, 21–16, 21–11.

1960-tal

SM-guld nr 34

Göran Johansson brottning fristil fjädervikt (62 kg) 3 april 1966

Göran Johansson i fullt arbete med ett poänggivande kast.

Göran Johansson, född 8 juni 1945, vann fristils-SM:s fjädervikt före Ove Alm från Nybro. I finalomgången hade Göran besegrat både Ove och trean Gunnar Karlsson från Värnamo på poäng. Spårvägens Karl-Åke Axelsson kom sexa.

Göran gick sju matcher under SM-tävlingarna: poängseger mot Karl-Åke Axelsson (Spårvägen), seger på benlyft efter 6,32 mot Claes Johansson (Spårvägen), bensax efter 4,06 mot Ola Ek (Töreboda), nedpr efter 9,18 mot Leif Andersson (Arboga), poängsegrar mot Sture Karlsson (Göteborg), Ove Alm (Nybro) och Gunnar Karlsson (Värnamo).

Tävlingarna gick i Jönköping inför 637 åskådare.

SM-guld nr 33

Rick Sylvester brottning fristil bantamvikt 3 april 1966

Amerikanen Rick Sylvester, f 3.4.1942, blev svensk mästare i fristilens bantamvikt före Jörgen Andersson från Göteborgs AK. Dagens Nyheter skrev: ”den 24-årige Rick Sylvester kammade hem bantamvikten med en variationsrik och trevlig brottning. Värsta besväret hade Rick med blott 19-årige Jörgen Andersson från Göteborg. Rick kommer från Berkleyuniversitetet i Kalifornien och studerar nu sociologi i Stockholm, där han bott sedan mars förra året och är därmed kvalificerad att delta i SM-tävlingar.”

Efter sin examen från University of California 1965 studerade Rick Sylvester i Sverige under ett år (han brottades då för Spårvägens GoIF och tränades av Malte Möller, han blev alltså svensk mästare i brottning 1966) och talar lite svenska. 1986 avverkade han Vasaloppet. Men han har framför allt gjort karriär som stuntman i otaliga stora filmer, bl.a. Bond-filmerna The Spy who loved me, For Your eyes only. Hans ”ski jump stunt” i Älskade spion (1977) rankas som ett av de bästa och mest oförglömliga stunt genom tiderna, något som han betalades 30 000 dollar för. Lika imponerande är klättersekvensen (återigen för Roger Moore som James Bond) han gjorde i Grekland Ur dödlig synvinkel (1981). Sylvester var också en duktig bergsklättrare och 1971 åkte han skidor utför berget El Capitan i Kalifornien och fortsatte i fallskärm nedför 914 meter.

SM-guld nr 32

Karl-Åke Axelsson brottning fristil fjädervikt 11 april 1965

Karl-Åke Axelsson provar amerikansk fribrottning på Rune Broman.

Karl-Åke Axelsson, f 3.10.1933,  vann sitt andra SM-guld i brottningens fristil som avgjordes i Skärblackas nya sporthall inför 600 åskådare. I finalen besegrade han Edvin Vesterby på poäng.

SM-guld nr 31

Enar Edberg i tyngdlyftning fjädervikt (60 kg) 20 mars 1965


Enar Edberg, f 9.7.1936, d 9.2.2013, tog sitt första och enda SM-guld för Spårvägen när han vann 60-kilosklassen i Sundbybergs sporthall. Han fick resultatet 300 kg fördelat på 92,5 kg i press, 85 kg i ryck och 122,5 kg i stöt. Han var hela 35 kg före tvåan Jan Lindfors, Boden.

Det var dock varken det första eller sista SM-guldet för Enar. Han hade både 1957, 1963 och 1964 vunnit SM för Sundbybergs TK och efter sitt enda spårvägsår, 1964/65, återvände han till Sundbyberg där han vann ytterligare fem SM-guld. Totalt vann han alltså nio SM-guld. Enar var även med i OS i Tokyo 1964, då representerade han Spårvägen, där han kom på 20:e plats med 305 kg. När han tävlade för Sundbyberg var han EM-trea och VM-sexa 1958. Hans personliga rekord är 101 kg i press, 95 i ryck och 129 i stöt, sammanlagt 322,5 kg.

Dagens Nyheter skrev: ”Fjädervikten blev en lätt seger för Enar Edberg, Spårvägen, som därmed tog sitt fjärde SM-guld. Enar fick 300 sammanlagt och klarade 122,5 i stöten. Försökte så på 130 för att putsa sitt eget rekord. Han var hårfint ifrån den nya noteringen, hade vikten uppe men sköt fram bröstet för mycket och kom ur balans. Nästa gång lyckas det säkert.”

SM-guld nr 30

Urban Frändfors brottning fristil fjädervikt 31 mars 1963

Urban Frändfors, f 11.12.1940, vann SM-guld samma dag som Karl-Åke Axelsson, den 31 mars i Värnamo då han vann fristilens fjädervikt (62 kg) före Gunnar Karlsson från Värnamo.

SM-guld nr 29

Karl-Åke Axelsson brottning fristil lättvikt 31 mars 1963

Karl-Åke Axelsson, f 3.10.1933, vann SM-guld i brottning när han i Värnamo vann fristils-SM i lättvikt (68 kg). Karl-Åke inledde tävlandet med poängnederlag mot Hedemoras Matti Polkala, men kämpade sig envetet fram till finalplats där Harald Johansson från Nyköping besegrades på grengrepp efter 6.09.

SM-guld nr 28

Lag-SM i tyngdlyftning 16 mars 1963

Svenska mästarna i lag 1963. Stående fr.v. Göran Charlex, Bo Svensson, Gunnar Svahn och Nils Nyström. Knästående fr.v. Stig Ljunggren, Enar Edberg, Nils Nyström.

Spårvägen vann Lag-SM i tyngdlyftning för tredje året i rad. Men det var hårt redan i semifinalen där Spårvägen vann mot Surahammar med bara 30 kg marginal, 2170 kg mot 2140. I finalen, som gick av stapeln i Brännkyrkahallen, möttes Spårvägen och Göteborgs KK. Där blev det ännu hårdare än semifinalen, Spårvägen vann med 2,5 kg marginal, 2190 kg mot 2187,5 kg.

Mästare blev Göran Charlex, Bo Svensson, Gunnar Svahn, Nils Nyström, Stig Ljunggren, Enar Edberg och Nils Nyström.

SM-guld nr 27

Lag-SM i tyngdlyftning 10 mars 1962

Svenska mästarna i lag 1962. Fr.v. Stig Ljunggren, Nils Nyström, Enar Edberg, Ingemar Gustavsson (Lyshag), Gunnar Svahn, Bo Svensson och Lennart Zetterberg.

Spårvägen försvarade sitt lagmästerskap när tävlingen avgjordes i Spårvägshallen på Söder. Spårvägen vann på 2160 kg före Luleå på 2115 kg och trea Göteborgs KK på 1907,5 kg. Göteborg hade ledningen ända tills det var fem lyft kvar då deras tungviktare Roland Hällström ryckte sönder ena armbågen och måste bryta.

Spårvägens mästare: Stig Ljunggren i bantamvikt 217,5 kg, Nils Nyström i fjädervikt 257,5 kg, Enar Edberg i lättvikt 300 kg, Ingemar Lyshag i mellanvikt 335 kg, Gunnar Svahn (kom från Eskilstuna, en mästare på att dansa) i lätt tungvikt 332,5 kg, Lennart Zetterberg i mellanvikt 345 kg och Bo Svensson i tungvikt 372,5 kg.

SM-guld nr 26

Kerstin Hamrin, rodd singelsculler 13 augusti 1961

Kerstin Hamrin, f 29.12.1943, blev Spårvägens första kvinnliga SM-guldmedaljör när hon på sjön Näknen norr om Norrköping vann SM i singel. Hon vann på tiden 4.24,3, drygt två sekunder före tvåan Kerstin Persson från Landskrona.

Kerstin blev den enda kvinna som vann SM-guld i Spårvägen under klubbens första 50 år. Nästa spårvägskvinna att vinna SM-guld blev Marita Neidert i bordtennis 1970.

SM-guld nr 25

Lag-SM i tyngdlyftning 11 – 12 mars 1961

Mästarna i tyngdlyftning lag 1961. Fr.v. Stig Ljunggren, Nils Nyström, Curt Nordgren, Ingemar Gustavsson (Lyshag), Börje Moberg, Bo Svensson och Lennart Zetterberg.

29 januari vann Spårvägen kvartsfinalen i Lag-SM mot Södertälje i Brännkyrkahallen. Finalen gick i Enskedehallen 11 – 12 mars och stod mellan favoriterna Luleå AK, Jönköpings AK och Spårvägen. Det var de sammanlagda lyfta kilona som skulle slås ihop.

Efter första dagen, då fyra klasser hade avgjorts, ledde Spårvägen med 1207,5 kg mot Jönköpings 1180 kg och Luleås 1060 kg. Då hade en av Luleås lyftare missat helt i pressmomentet vilket klubben förlorade cirka 90 kg på. Spårvägens 27,5 kg stora ledning nästan dubblerades under söndagen. Spårvägen vann med totalt 2132,5 kg, 45 kg före Jönköping och 82,5 kg före Luleå.

Mästarna: Nils Nyström (norrlänning) i fjädervikt 260 kg, Stig Ljunggren i bantamvikt 225 kg, Curt Nordgren i lättvikt 282,5 kg, Ingemar Gustavsson (Lyshag) i mellanvikt 332,5 kg, Börje Moberg i lätt tungvikt 330 kg, Bo Svensson (värmlänning) mellantungvikt 370 kg, Lennart Zetterberg i tungvikt 332,5 kg.

1950-tal

SM-guld nr 24

Ingemar Gustavsson (Lyshag) i tyngdlyftning lättvikt (67,5 kg) 11 mars 1956

Ingemar Gustavsson (senare Lyshag), f 27.11.1930, vann Spårvägens nionde SM-guld i tyngdlyftning, det första på 1950-talet. Han lyfte 95 kg i press, 100 kg i ryck och 130 kg i stöt, sammanlagt 325 kg. Tävlingarna avgjordes i Eriksdalshallen i Stockholm.

Ingemar hade tre gånger tidigare under 1950-talet blivit svensk mästare för Eskilstuna GAK.

SM-guld nr 23

Alf Källman, Skidorientering 18 februari 1951

Alf Källman (hans dopnamn var Alfred), f 7.2.1922, d 7.9.1984, vann Spårvägens 23:e SM-guld. Han vann det i skidorientering, det enda som Spårvägen någonsin vunnit i en vinteridrott på snö eller is.

Dagens Nyheter hade en lång artikel om mästerskapet. Här är ett utdrag från den:
”Det första svenska mästerskapet i skidorientering som avgjordes tidigt på söndagsmorgonen blev en lika rafflande som lyckad tävling i Västmanlands idrottsförbunds goda regi. Segrare blev helt överraskande en stockholmare, 29-årige spårvägaren Alf Källman.”

DN:s segerporträtt över Källman löd: ”Skidorienteringssportens förste individuelle svenske mästare, sensationssegraren Alf Källman kommer från Graninge i Ångermanland där han fick ett par skidor på fötterna nästan innan han lärt sig krypa. Till Stockholm flyttade den sege 29-åringen först för tre år sedan och där blev han arbetskompis med Axel ’Siljansnäs’ Carlsson i Spårvägen.”

Källman vann på tiden 5 timmar, 30 minuter och 14 sekunder, nio minuter före tvåan Martin Johansson från F 1 i Västerås. Banan var ett 40,6 km långt mästerskapsstråk i snörika bergslagsmarker, start ovanför Rosshyttan, och i en sydlig båge via sju kontroller fram till målet vid Kärrgruvan. Starten för de 102 tävlande gick redan kl 2 på söndagsmorgonen (eller natten till söndagen), det mesta av tävlingen gick alltså i nattmörker.

1940-tal

SM-guld nr 22

Gösta Tegerholm (Pettersson) på 25 000 meter 24 augusti 1947

Gösta Tegerholm, f 7.2.1917, d 1.2.1992, vann 25 km på 1.25.33, en dryg halvminut före Olle Larsson från Multrå.

Dagens Nyheter skrev: ”Spårvägs-Pelle är en kropp för sig, men springa kan han. Och när han nu dessutom lagt sig till med taktik och lugnare löpstil kom det inte som någon överraskning att han genomtränad av SM:s 38 km för en tid sedan kutade starkt och vann sitt första SM på 25 km – en distans på vilken han dock 1944 triumferade i Stockholmsloppet.”

Tävlingen hade start och mål på Enavallen i Enköping med vändpunkt i Våndsjöbro.

Det här var friidrottens sista SM-guld under sektionens första storhetstid. Nästa SM-guld skulle inte komma förrän på 1970-talet.

SM-guld nr 21

Lag 10 000 meter 29 juni 1947

Spårvägen vann sitt andra, och sista, lagguld på 10 000 m när trion Sven Rapp (individuell 4:a på 31.23, 45 sekunder efter segraren), Gösta Tegerholm (5:a på 31.29) och Gösta Östbrink (8:a på 31.51) med totaltiden 1.34.42 var nästan fyra minuter före tvåan IFK Arboga. DN konstaterade att ”Spårvägen tog som väntat hem lagmästerskapet”.

Tävlingarna gick på Strömvallen i Gävle.

SM-guld nr 20

Lag 8 km på terräng-SM 4 maj 1947

För fjärde gången på sex år vann Spårvägen långa banans terräng-SM för lag. Gunnar Bratt var individuell 3:a (28.41, 32 sekunder efter segraren Valtern Nyström från Sandviken), Gösta Tegerholm (tidigare Pettersson) var 4:a (28.43) och Sven Rapp var 12:a (29.00). Placeringspoängen blev 19, långt före IFK Gävles 57.

Spårvägens store ledare Nils Kedert berättade för Dagens Nyheter: ”jag är nöjd med vår dag, men saknade en smula konkurrens åt vårt lag. Annat var det i fjol.”

Tävlingarna gick i Vimmerby med start och mål på Vimmerbyvallen. Samtidigt gick SM på korta banan (4 km) i Motala.

SM-guld nr 19

Lag 8 km på terräng-SM 5 maj 1946

Spårvägens terräng-SM-mästare i lag 1946. Gösta Östbrink (35), Gunnar Bratt (34) och Sven Rapp (37). Bratt vann dessutom det individuella SM-guldet.

Spårvägen vann sitt femte lagguld på terränglöpningens långa bana när Gunnar Bratt (individuell 1:a på 27.56), Gösta Östbrink (9:a på 28.35) och Sven Rapp (12:a på 28.42) fick placeringstotalen 22. Men denna gång var det bara med en placeringspoäng som Spårvägen vann guldet före Hammarby med 23 poäng och IFK Gävle med 26. För Rapp, f 13.2.1920, f 28.5.2007, var det första SM-guldet. Han skulle senare samma år bli fyra på 10 000 m i EM i Oslo.

Halvvägs ledde IFK Gävle klart före Hammarby och Spårvägen men spårvägslöparna gjorde alltså en andra halva som förde upp dem till seger.

Banan, golfbanan ute i Saltsjöbaden med start och mål på Saltsjöbadens IP, var, enligt DN, nära nog idealisk med utslagsgivande backar och härliga löpor över golfbanan. Den senaste tidens regnväder hade kanske gjort den en smula sugande – men det skall ju också en SM-bana vara.

SM-guld nr 18

Gunnar Bratt, 8 km terräng 5 maj 1946

Dagens Nyheter hade en helsida, i det gamla tidningsformatet, om terräng-SM. De skrev bl.a. följande: ”Gunnar Bratt tog rutinerat och väntat sitt tredje SM-guld på Saltsjöbadens finfina 8-kilometersbana. Walter Nyström var visserligen uppe och kände på farten under andra varvet, men hade för lite gnista för att klara av årets framgångsrikaste storlöpare på utstakad bana. Dessa två höll sig i täten loppet igenom, och de övriga lämnade sig redan på första varvet för långt efter för att ha någon chans.”

Bratt själv sade att ”banan passade mig perfekt. Visst var den krävande men på sina ställen var det rena banlöpningen. Känner mig i fin form nu och väger precis 60 kilo. Har haft tur och klarat mig från skador.

I mål var Bratt, 27.56, två sekunder före IFK Gävles Nyström.

SM-guld nr 17

Lag 10 000 meter 2 juli 1944

Spårvägen vann sitt första SM-guld på lagtävlingen över 10 000 m där de tre bästa löparnas tider räknades ihop. Tävlingen avgjordes samtidigt som den individuella SM-tävlingen där Gösta Pettersson (Tegerholm) kom 2:a på 30.47 (13 sekunder efter segraren Thore Tillman från Fagersta), Gösta Östbrink 3:a på 31.35 och Gunnar Bratt 5:a på 31.56. Sammanlagd tid 1.34.18, nästan sex(!) minuter före tvåan Örgryte IS.

Tävlingen avgjordes på Malmö Idrottsplats.

SM-guld nr 16

Lag 8 km på terräng-SM 7 maj 1944

Spårvägen vann sitt fjärde SM-guld i lag på långa terrängbanan när Gösta Östbrink (3:a på 27.10), Gösta Pettersson (Tegerholm, 4:a på 27.26) och Gunnar Bratt (7:a på 27.37) med placeringspoängen 14 var klart före IFK Gävle med placeringspoängen 23.

Mr Jones i Dagens Nyheter skrev i sin krönika att ”långa sträckan i Kvarnsveden visade större överlägsenhet av Gösta Jakobsson och mindre konkurrenskraft av Bratt (sjunde man) än väntat. Spårvägens Gösta Petterssons fjärdeplats var väl överraskningen här. Lag: Spårvägen.”

SM på den långa terrängbanan gick i Mellstaparken i Kvarnsveden utanför Borlänge. Samtidigt avgjordes SM på 4 km terränglöpning i Linköping, dock utan spårvägsframgångar.

SM-guld nr 15

Harry Dahlgren i tyngdlyftning tungvikt (+82,5 kg) 22 mars 1944

Harry Dahlgren, f 14.10.1912, d 19.4.2003, vann sitt sjätte och sista SM-guld, det tredje i tvåarmslyft, med 360 kg, fördelat på 105 kg i press, 107,5 kg i ryck och 147,5 kg i stöt. Till skillnad från föregående år hängde SM-titeln denna gång på sista lyftet. Med två stötar kvar var Dahlgren tvungen att klara 147,5 kg för att behålla titeln, vilket han gjorde, och han vann nu 5 kg före Gösta Bergström från Västerås. Dahlgren försökte sedan på nya rekordvikten 155 kg utan att klara.

Tävlingarna gick i Medborgarhuset i Stockholm inför 500 åskådare.

SM-guld nr 14

Gunnar Bratt på 10 000 meter 27 juni 1943

Gunnar Bratt, f 16.1.1916, d 27.7.1994, vann sitt första, och som det skulle visa sig enda, individuella SM på bana när han i Idrottsparken i Jönköping vann 10 000 m på 30.56,6, en dryg sekund före Spårvägens Gösta Pettersson (senare Tegerholm).

Bratt berättade efter loppet för DN (som för övrigt skrev om Bratts SM-seger på förstasidan): ”Ja, det var första mästerskapet på bana. Alldeles överraskad är jag inte, då jag varit i fin form i år. Det har berott på för idrott mera gynnsamma arbetsförhållanden än tidigare. Nu går jag in för SM i hinderlöpning.”

SM-guld nr 13

Gunnar Bratt, 8 km terräng 9 maj 1943

Gunnar Bratt, f 16.1.1916, d 27.7.1994, vann terräng-SM:s långa bana för andra året i rad., denna gång i Forsparken i Alfta i Hälsingland inför cirka 2000 åskådare.

Mr Jones noterade i sin krönika i Dagens Nyheter att ”Spårvägens Gunnar Bratt stod rycken som favorit i Alfta”. Bratt berättade själv för DN: ”Det gick ju vägen men hårt var det. Jacobsson körde våldsamt i början, men jag var på min vakt och tog det litet försiktigt tills jag ångat mig varm ordentligt. Då gick jag fram till täten. Riktigt säker på min sak var jag inte förrän efter varvningen men väl hunnen en bit in på andra rundan förstod jag att det skulle ordna sig då jag inte kände minsta stumhet i benen eller trötthet.”

Bratt vann på 25.01, 5 sekunder före Gösta Jacobsson från Ymer.

SM-guld nr 12

Harry Dahlgren i tyngdlyftning tungvikt (+82,5 kg) 21 mars 1943

Harry Dahlgren, f 14.10.1912, d 19.4.2003, vann sitt femte SM-guld, det andra i tvåarmslyft, med 342,5 kg, fördelat på 95 kg i press, 102,5 kg i ryck och 145 kg i stöt. Harry vann med hela 40 kg marginal ner till tvåan Lennart Axelsson från Borås.

Tävlingarna gick i Örebro inför cirka 400 åskådare.

SM-guld nr 11

Harry Dahlgren i tyngdlyftning enarmslyft tungvikt (+82,5 kg) 13 december 1942

Samtidigt som tyskarna blev alltmer tillbakaträngda i Stalingrad vann Harry Dahlgren, f 14.10.1912, d 19.4.2003, sitt fjärde SM-guld, det tredje i enarmslyft, när SM i enarmslyft detta år avgjordes i Karlskrona. Harry hade sammanlagt 320 kg, fördelade på 80 kg press, 90 kg i ryck och 150 kg i stöt (tvåarms). Det var 5 kg mindre än när han vann SM två år tidigare men 15 kg mer än tvåan Gösta Bergström från Västerås.

SM-guld nr 10

Gösta Petterson (Tegerholm) på 10 000 meter 28 juni 1942

Gösta Pettersson (senare Tegerholm), f 7.2.1917, d 1.2.1992, vann Spårvägens första individuella SM-guld i friidrott då han på Strömvallen i Gävle vann 10 000 m på 30.29,8, en sekund före Thore Tillman från Fagersta.

31 löpare ställde upp i loppet, dock inte Spårvägens Gösta Östbrink som var skadad. Med ett varv kvar ledde Tillman med Pettersson i rygg. Trean i loppet var 300 m efter tätduon. 200 m före mål ”vräkte Pettersson på med en formlig raketspurt” och lyckades vinna loppet.

SM-guld nr 9

Lag 8 km på terräng-SM 10 maj 1942
Spårvägen vann tidernas mest överlägsna lagseger på terräng-SM genom att ta placeringarna 1 (Gunnar Bratt, 28.29), 2 (Gösta Östbrink, 28.39) och 4 (Gösta Pettersson, 29.24), totalt 7 placeringspoäng. Tvåa var Dala-Floda IF med 17 placeringspoäng.

Av 33 startande löpare kom 30 i mål, 6 lag fick med sig tre löpare. Tävlingarna gick, enligt DN, i ”strålande Karlstadväder, alltså med sol och värme i luften”.

Bratt blev alltså dubbel mästare då han även vann den individuella tävlingen. Östbrink, f 6.5.1915, d 8.10.1999, hade vunnit två individuella SM-guld i tidigare klubbar men blev aldrig individuell mästare i Spårvägen. Pettersson, f 7.2.1917, d 1.2.1992, bytte senare efternamn till Tegerholm.

SM-guld nr 8

Gunnar Bratt, 8 km terräng 10 maj 1942

Gunnar Bratt, f 16.1.1916, d 27.7.1994, vann terräng-SM:s långa bana som arrangerades av Göta-Karlstad i trakten av Sandbäckstjärnet i Karlstad. Bratt vann på 28.29, tio sekunder före klubbkamraten Gösta Östbrink. Östbrink ledde loppet till omkring 500 meter före mål då Bratt gick förbi och spurtade i mål klart före Östbrink.

Gunnar Bratt berättade för Dagens Nyheter efter loppet: ”Glad över mitt första SM och över att banan var bra. Redan i Sala tyckte jag formen började komma, men dock  trodde jag att Ösbrink skulle bli för svår för mig i dag.”

Mr Jones noterade i sin krönika i Dagens Nyheter att ”på långa banan i Karlstad lyckades inte Östbrink skaka av sig Bratt under vägen, och därmed var spurtstarke Bratts seger klar, Spårvägen gjorde placeringarna 1, 2, 4 – skarpaste lag-SM hittills?”

SM-guld nr 7

Harry Dahlgren i tyngdlyftning enarmslyft tungvikt (+82,5 kg) 1 december 1940
Harry Dahlgren, f 14.10.1912, d 19.4.2003, vann sitt tredje SM-guld, det andra i enarmslyft, med sammanlagt 325 kg, fördelade på 80 kg press, 92,5 kg i ryck och 152,5 kg i stöt (tvåarms). Dahlgren var 5 kilo före tvåan Ove Lövdahl. Dagens Nyheter noterade att Dahlgren var ”lejonmansprydd”. Liksom året före gick SM i enmanslyft i Ordenssalen vid Ringvägen i Stockholm.

SM-guld nr 6

Harry Dahlgren i tyngdlyftning tungvikt (+82,5 kg) 10 mars 1940

Harry Dahlgren var även en duktig musiker, uppträdde med sång till gitarr eller luta och gjorde skivdebut 1950.

Harry Dahlgren, f 14.10.1912, d 19.4.2003, vann sitt andra SM-guld, det första i tvåarmslyft, när han någon timme efter Röstlunds guld vann tungvikten på 357,5 kg genom 105 kg i press, 107,5 kg i ryck och 145 kg i stöt. Precis som i Röstlunds fall hade tvåan i tungvikt, Ove Lövdahl från Västerås, samma resultat som segraren. Men Dahlgren vann på att han vägde mindre. Och lika precis som i den lätta tungvikten vanns segern med det sista lyftet i stöt. Dahlgren var tvungen att klara i sitt tredje stötförsök, 145 kg, för att bli mästare. Han klarade och, enligt DN, ”slog i glädjen en frivolt sedan han släppt skivstången så att det gungade i hela huset. Det kom för övrigt klagomål nerifrån flickscouternas riksmässa inunder, taket lossnade.”

 

 

Rit-Ola speglade i Dagens Nyheter SM-tävlingarna i tyngdlyftning.

SM-guld nr 5

Alvar Röstlund i tyngdlyftning lätt tungvikt (82,5 kg) 10 mars 1940
Alvar Röstlund (f 8.6.1909, d 7.6.1975) vann sitt andra SM-guld när han i 82,5 kg-klassen lyfte sammanlagt 340 kg fördelade på 100 kg i press, 102,5 kg i ryck och 137,5 kg i stöt. Även tvåan Reinhold Pettersson hade 340 kg men Röstlund vann på att han vägde mindre. Slutet av tävlingen var spännande. Pettersson ledde med 2,5 kg inför sista momentet, stöt.  I sitt andra försök (av tre) missade Pettersson 135 kg medan Röstlund klarade. Då var Röstlund mästare. I sitt sista försök klarade Pettersson 135 kg, då var Pettersson mästare. Inför Röstlunds tredje försök, nu på 137,5 kg, gällde att om han klarade vara han mästare, annars inte. Det lyckades och, enligt DN, ”i glädjen tog han ett väldigt luftsprång”.

R:et Eklöw skrev i sin krönika i Dagens Nyheter om Röstlund: ”Lätta tungvikten gick till en spårvägare, allroundmannen Alvar Röstlund (bland annat bandyspelare i Mode), vilken lyckades vinna över 13-faldige Reinhold Pettersson från Kalmar, vilken man tycker sig hört talas om så länge svenska tyngdlyftningen existerat.”

Tävlingarna ägde rum i Medborgarhusets lilla sal i Stockholm.

1930-tal

SM-guld nr 4

Harry Dahlgren i tyngdlyftning enarmslyft tungvikt (+82,5 kg) 10 november 1939

Harry Dahlgren vann sitt första av totalt 6 SM-guld för Spårvägen.

Harry Dahlgren, f 14.10.1912, d 19.4.2003, vann SM i enarmslyft i tungviktsklassen (+82,5 kg) när SM avgjordes i Ordenssalen vid Ringvägen i Stockholm. Harry lyfte 75 kg i press, 92,5 kg i ryck och 145 kg i stöt, sammanlagt 312,5 kg vilket var 35 kg före tvåan Gösta Johansson från Hammarby.

Harry Dahlgren var enligt Spårvägens 50-årsskrift då ”Spårvägens mest kände idrottsman genom tiderna”. Han dominerade tungvikten i Sverige under åren 1939–43. Han noterade svenskt rekord i tvåarmsstöt fyra gånger med nordiskt rekord 1941 på 155 kg.

Harry kallades ”Sveriges starkaste spårvägare” och många är de historier som talar om Harrys sätt att ta busar och fyllhundar genom att helt resolut lyfta av dem från vagnen och ställa dem på refugen och sedan med ett glatt leende slå klarsignal och under en sångstrof fara vidare.

Harry Dahlgren var den som var förebild för ”Biffen” i serien om ”Biffen och Bananen”, skapad och ritad av Jan-Erik Garland (Rit-Ola). Serien handlar om två vänner, den starke Biffen (Dahlgren) och den smarte Bananen (Garland).

Harry uppträdde med sång till gitarr och luta och skivdebuterade 1950. Han gjorde också några filmroller.

SM-guld nr 3

Alvar Röstlund i tyngdlyftning lätt tungvikt (82,5 kg) 4 april 1937

Alvar Röstlund (f 8.6.1909, d 7.6.1975) blev Spårvägens första individuella svenska mästare när han på Mosebacke Teater(!) i Stockholm vann SM i lätt tungvikt. Alvar lyfte 92,5 kg i press, 105 kg i ryck och 135 kg i stöt, sammanlagt 332,5 kg. Med det var han 5 kilo före tvåan Reinhold Pettersson från Kalmar. Trea var spårvägaren Evald Roos på 302,5 kg.

Dagens Nyheter skrev att ”det är möjligt att domarna vid ett par tillfällen voro litet för hyggliga mot spårvägaren, men faktum är att han gjorde ett mycket gott intryck och tydligen är i sitt livs form.”

SM-guld nr 2

Lag 8 km på terräng-SM 3 maj 1931
Spårvägen upprepade sitt lagguld i terräng-SM när tävlingen 1931 avgjordes i Adolfsberg, några kilometer söder om Örebro. Tre löpare var desamma som föregående år, Nils Holmén (8:a i den individuella tävlingen på 35.08), Anders Pettersson (12:a på 35.26) och Ragnar Borg (13:e på 35.45). Den här gången var fjolårets Elis Gustafsson utbytt mot Nils Hedström (f 27.6.1909, d 21.6.1979) som var 7:a på 35.06.
Dagens Nyheter skrev att ”Lagstriden blev för resten inte på långt när så intressant som man väntat sig. Redan efter 2000 m låg Spårvägen väl uppe, hela 10 poäng före Start och sedan Källgren, vanligen pålitlig örebroare, fått magproblem och tvingats bryta banan i början av andra varvet var 4-mannastriden faktiskt klar”.

Banan ska denna gång ha varit 8 kilometer men de svaga tiderna (segertiden var 33.52) förklarades med att banan, enligt DN, ”slog alla tidigare rekord i fråga om tungsprungenhet. Ingenstans fick man ordentligt fotfäste med undantag för start- och målområdet och i kärret på halva banan fick man springa i vatten en bra bit upp på benen över 200 m”.

5 000 åskådare kantade banan.

SM-guld nr 1

Lag 8 km på terräng-SM 4 maj 1930

Laget som vann Spårvägens första SM-guld, i terräng 1930. Fr v Anders Pettersson, Ragnar Borg, Elis Gustafsson och Nils Holmén.

Det var i Lill-Jansskogen, med start och mål på Stockholms Stadion, som Spårvägen vann sitt första SM-guld. Det var kvartetten Anders Pettersson (f 16.7.1906, d 15.8.1985), Ragnar Borg (f 5.11.1903, d 29.1.1997), Elis Gustafsson (9.1.1901, d 6.1.1986) och Nils Holmén (f 6.4.1907, d 20.2.1948) som vann lagguldet i terränglöpning 8 kilometer. Lagtävlingen avgjordes genom placeringspoäng i det individuella loppet där Spårvägen fick 29 (Pettersson 4:a på 33.38, Borg 5:a på 33.42, Gustafsson 8:a på 34.07 och Holmén 12:a på 34.13). Tvåa var Start från Örebro med placeringspoängen 33 före IFK Borås 38 och Fredrikshof 60. Loppet sorterade under ”terränglöpning 8 kilometer” men enligt DN var ”banan av pålitligt folk kedjemätt till 9700 meter, varav 8400 meter i terräng”. Övriga 1200 meter sprangs, i början och slutet av loppet, inne på Stadion.

Noterbart är att Ragnar Borg var sjukskriven från sitt arbete när han sprang loppet. Så här sade han till Dagens Nyheter direkt efter loppet: ”Det såg kanske underligt ut när att jag tävlade idag då jag är sjukskriven. Men jag är allt annat än sjuk i benen. Det är i högra handen, som jag råkat bränna alldeles sönder på syra.”

Även Nils Holmén var sjuklig. ”Min starka förkylning från veckan i Sundbyberg hänger ännu i och jag fick uppkastningar flera gånger under loppet”, sade Holmén till DN.

Snabblänkar till årtionden

2010-tal
2000-tal
1990-tal
1980-tal
1970-tal
1960-tal
1950-tal
1940-tal
1930-tal

Meny