SM-GULDVINNARE

Pernilla Pettersson – sexfaldig mästare i Spårvägen

Pernilla Pettersson är sexfaldig svensk mästarinna i Spårvägen, två gånger i singel, två i dubbel, en i mixed och en i lag. Därmed är Pernilla, tillsammans med Marita Neidert, Spårvägens främsta kvinnliga bordtennisspelare.

Pernilla Petterssons bordtenniskarriär började hemma i familjens garage där de ställde upp ett bordtennisbord. Via den lokala Norrtäljeklubben Lohärads IF bytte hon först till BTK Telje och sedan till Rönninge SK innan hon kom in på bordtennisgymnasiet i Lycksele.

– Pappa körde mig till alla träningar och tävlingar när jag spelade för Telje och Rönninge, berättade Pernilla 2021. Det var tio mil enkel väg till Rönninge.

Det blev bara ett år på pingisgymnasiet innan hon flyttade till Halmstad där de hade en bra träningsgrupp. Det var då, som 16-åring hon tog en plats i landslaget och på VM 1989 var hon helt ordinarie i det landslag som gick till kvartsfinal. Under sin tid i Halmstad vann hon fyra SM-guld varav två i singel.

Hösten 1991 kom Pernilla till Spårvägen.

– Jag ville komma närmare hem och Spårvägen hade en väldigt bra träningsgrupp med bra tränare. Vi tränade i SL-hallen. Det var roligt att det var en alliansförening så vi fick träffa spårvägare som höll på med andra idrotter, t.ex. brottning. Jag trivdes väldigt bra i Spårvägen, det var ett bra gäng.

Pernilla vann sex SM-guld under sin tid i Spårvägen, två i singel, två i dubbel (båda med Heléne Gustafsson), ett i mixed (med Johan Fallby som då tävlade för Lyckeby) och ett i lag. Hon var stundtals även med i herrarnas division 1-lag. Singeltitlarna, 1996 och 1997, vanns efter finalsegrar mot Åsa Svensson och Barbro Wiktorsson.

– Jag minns att jag spelade väldigt bra i finalen mot Åsa. Vi kände varandra otroligt väl, ibland vann jag ganska lätt, annars kunde Åsa vinna lätt, men den här gången vann jag i tre raka set (21–18, 21–10, 21–15).

– Lagguldet var det roligaste under min tid i Spårvägen. Det var jämt i den avgörande matchen nere i Karlskrona. Vi hade ett jämt lag, alla bidrog och spelade bra.

Kristianstad 2.3.1997. Pernilla Pettersson har blivit svensk mästare i singel efter finalseger mot Barbro Wiktorsson.

Allra bäst var Pernilla under VM 1997 då hon gick igenom gruppspelet obesegrad med åtta vinster, då tidernas bästa svenska kvinnliga prestation i ett VM-gruppspel.

– Jag var bästa europeiska i lagtävlingen och vi var nära att gå vidare från kvartsfinalen. Vi ledde med 2–0 mot Tyskland men räckte inte riktigt till på slutet.

Pernilla var, som hon själv säger, ” ganska snabb vid bordet, hade ett vapen i serve och forehand och var bra taktiskt”, det vill säga hon kunde utnyttja motståndarens svagheter på ett bra sätt. Hon nämner att hon hade problem mot defensivspelare.

Precis som på herrsidan kom världens bästa kvinnliga spelare från Kina.

– De var kul att spela mot. Kinesiskorna var oerhört bra under hela 1990-talet, precis som de alltid har varit. De hade några som jag matchade bra emot, några andra som jag alltid förlorade stort emot.

Året för VM 1997 hade Pernilla varit OS-spelare i dubbel (delade 17:e plats) och i EM 1998 vann hon och Åsa Svensson brons i dubbel. Då kombinerade Pernilla proffsspel i tyska Berliner TSC med spel i Spårvägen. ”Som längst gick vi till semifinal i den tyska ligan”.

Pernilla slutade sin aktiva karriär 2000.

– Jag hade problem med ryggen under de sista åren. Jag kände att jag inte kunde träna och utvecklas som jag ville.

Istället fortsatt Pernilla som tränare, först i Spårvägen, senare på riksidrottsgymnasiet i Köping och under några år var hon också förbundskapten för först det svenska damlandslaget, senare för yngre spelare. Hon har bland annat tränat Malin Pettersson som har vunnit flera SM-guld för Spårvägen.

Pernilla har bara gott att säga om Spårvägen.

– Jag gillade verkligen Spårvägen som klubb. Det var en god kamratskap och en bra miljö att utvecklas i.

Mycket av Pernillas liv har handlat om idrott. Förutom arbetet som bordtennistränare har hon bl.a. sprungit Stockholm Marathon och den stora musikfavoriten är Ulf Lundell.

Fullständigt namn: Pernilla Birgitta Pettersson (från 2000 Andersson).
Född: 12 januari 1972 i Uppsala.
Familj: maken Björn, barnen Felix (f 2001) och Lukas (f 2005).
Bott: Norrtälje (1972–87), Lycksele (1987–88), Halmstad (1988–91), Stockholm (1991–2004), Köping (2004–).
Längd/tävlingsvikt:  167 cm, 55 kg.
Arbete: bordtennistränare på riksidrottsgymnasiet i Köping (2004–08, 2012-15, 2017-18), förbundskapten Svenska damlandslaget (2008–12), Svenska Bordtennisförbundet (2016–17), gymnasielärare i tyska och samhällskunskap (2018–).
Klubbar: Lohärads IF (Norrtälje, 1980–), BTK Telje, Rönninge SK, Halmstads BTK (1988–91), Spårvägens GoIF/BTK (1991–2000), Berliner TSC (1996–2000).
Bästa spårvägskamrater: många!
Bästa spårvägsminne: SM-guldet i lag 1993.
Svensk mästare: för Spårvägen: singel 1996 och 1997, dubbel 1995 och 1996, mixed 1992, lag 1993. Dessutom för Halmstad 2 gånger i singel, 1 gång i dubbel och 1 gång i lag.
OS-deltagare: 1996 (17:e dubbel).

Spårvägens SM-guld nummer 267 (lag), 287 (lag), 342 (lag), 373 (lag), 374 och 400.

Anders Johrén (2020)

Individuella SM-guldvinnare

Flera hundra personer har vunnit individuella SM-guld för Spårvägen. Här presenteras några av alla dessa idrottshjältar.

På sidan individuella Svenska mästare finner du övriga presenterade Svenska mästare.

De första 100 åren – Spårvägen friidrott 1919 – 2019. En 640 sidor initierad berättelse om allt som Spårvägen friidrott varit med om under de första 100 åren. Boken kan köpas för endast 300 kr + frakt.

Mer information finns på Spårvägen Friidrotts webbplats [Öppnas i ett nytt fönster]. Det går också bra att enkelt beställa i formuläret på sidan om Spårvagen 100 år.

Spårvägen GoIF 100 år – 1919 – 2019. En jubileumsskrift baserad på tidigare artiklar i Spårvägen Sport, inklusive klubbpresentationer för alla idrotter, ledare och statistik. Skicka ett e-postmeddelande till info@sparvagen.nu för beställning eller beställ på sidan Spårvagen 100 år.

Meny