SM-GULDVINNARE

Jimmy Samuelsson – världsmästaren!

Jimmy Samuelsson är en av Spårvägens åtta världsmästare (i alla idrotter). Det var 2002 som han blev brottningsvärldsmästare i den grekisk-romerska 66 kilosklassen. Han har även varit fyra på OS 2004 och var både VM- och EM-fyra 2001. För Spårvägen vann han tolv SM-guld.

Jimmy Samuelsson var sju år när han började med brottning. Någon annan idrott har aldrig varit aktuell. Via Täby BK och Norrtälje BK kom han till Spårvägen 1993.

– Spårvägen var landets bästa klubb, med bra tränare, Lazlo Klinga, och bra sparring. Jag behövde byta klubb för att utvecklas, berättade Jimmy 2020.

Det tog några år att först nå den absolut svenska eliten och sedan världseliten. Första SM-guldet vann han 1998, fjädervikten (63 kg) i den grekisk romerska stilen. I finalen besegrade han Robert Olsson, IK Sparta, med 1–0.

– Jag var underdog och Robert var jättefavorit. Hela den turneringen vann jag med udda siffror, 11–10, 5–4, 2–1 i semifinalen och 1–0 i finalen.

I augusti samma år gick VM i Gävle men fyra veckor innan mästerskapet slet Jimmy av ena korsbandet och kunde inte vara med. Men året efter var han med på VM, slutade dock på sista(!) plats.

Det året, 1999, var Jimmy, tillsammans med Eddy Bengtsson, den tongivande i det Spårvägen som vann Lag-SM. Det blev SM-titlar både 2001 (finalseger 2–0 mot Christer Wangfeldt, Viskafors), 2004 (finalseger mot Tommy Lundell, Lidköping, 3–0) och 2005 (åter finalseger mot Tommy Lundell, åter 3–0) samt 2009 (mot Robert Rosengren, Sparta, 3–0). Han hade även förlorat SM-finalen 2002 mot bästa spårvägskamraten Mohammad Babulfath.

Den finalförlusten kanske var avgörande för att han samma år skulle bli världsmästare. Jimmy berättar igen:

– År 2002 gjorde de om viktklasserna, 69 kilosklassen försvann och det blev 66 kg och 74 kg. I SM mot Mohammad hade jag gått i 74 kilosklassen. Men i och med förlusten mot Mohammad var jag tvungen att banta ned mig till 66 kilo för att kunna vara med på VM i Moskva.

– I VM slog jag lite ur underläge även om jag vunnit mot många duktiga före VM. Jag vann första gruppmatchen, sedan slog jag OS-tvåan Juan Marén från Kuba med 5–0 och en kines med 3–0. I semifinalen var jag illa ute mot en ryss, jag trodde att jag hade torskat men domaren gjorde korrekta bedömningar och lyfte min hand. I finalen, mot Farid Mansurov från Azerbajdzjan, kände jag mig aldrig nervös och vann med 3–0. Jag var världsmästare i brottning. Det var 49 år sedan en svensk senast hade vunnit VM i en så lätt viktklass.

Två år senare var han nära att vinna en olympisk medalj. Jimmy igen:

– Jag var nära medalj, tog mig vidare från en grupp där alla vann mot alla. Sedan vann jag mot en korean med 3–1. I semi förlorade jag mot Fared Mansurov, som senare vann finalen, med 1–3, då kände jag mig lite bortdömd. Det var svårt att ladda om till tredjeprismatchen så jag förlorade mot kazaken Mchitar Manukjan.

Jimmy blev alltså OS-fyra, kanske den mest otacksamma placeringen. Han hade även blivit fyra på både VM och EM 2001.

Jimmy var svår att ta poäng mot, han var otroligt situationsstark och duktig i parterröverläge. Han hade dessutom förmånen att at ha väldigt duktiga tränare, framför allt Ryszard Swirad som kom till Spårvägen från Polen i slutet av 1990-talet. Det är nog ingen slump att Spårvägen under ett par år fick fram tre världsmästare, förutom Jimmy också Martin Liedberg och Ara Abrahamian. Även Leo Mylläri som förbundskapten betydde mycket för Jimmys framgångar i landslaget. Tidigare hade han även haft Kent Andersson och nämnde Lazlo Klinga som tränare.

– Ryszard Swirad betydde jättemycket. Han var en demontränare, han var hård, vi körde nio träningspass i veckan året om utan när vi toppade oss till viktiga tävlingar. Vi åkte utomlands minst en gång i månaden för att möta de bästa. Allt det gjorde oss så bra. Utan Ryszard hade Spårvägen inte fått några världsmästare.

Under åren då Jimmy var som bäst tävlade han även i Tyskland.

– Det var roliga upplevelser, bra motstånd. Det var under begränsade perioder av säsongen, oftast september till början av januari.

Jimmy slutade egentligen efter 2007 sedan han förlorat SM-finalen mot sin gamla antagonist Tommy Lundell. Men samtidigt som han verkade som tränare gjorde han comeback 2009, och vann SM. En tid senare lämnade Jimmy Spårvägen och gick över till Huddinge.

– Jag ingick i valberedningen i Spårvägen och vår kandidat till ordförande förlorade mot Roger Öberg. Omröstningen slutade 33–33 men Roger vann den följande lottdragningen. Då gick jag vidare till Huddinge och blev tränare men i och med att jag sparrade mot de bästa kunde jag behålla god kvalitet och vinna två SM.

I början av 2020-talet verkar Jimmy inom AIK brottning och är samtidigt förbundskapten på deltid.

– Jag hade inte varit något om jag inte hade brottats. Brottningen har varit allt för mig. Jag vill ge tillbaka något till sporten.

Jimmy Samuelsson är en av fyra brottare i Spårvägen som blivit världsmästare, Ara Abrahamian, Martin Lidberg, Frank Andersson och Jimmy. I övriga spårvägsidrotter finns ytterligare fyra världsmästare, Jan-Ove Waldner i bordtennis, Anders Holmertz och Emma Igelström i simning, samt Daniel Ståhl i friidrott. Därmed kan vi konstatera att Jimmy Samuelsson tillhör Spårvägens absolut största idrottare genom alla tider.

www.youtube.com/watch?v=zMrcpe4slqM kan ses några klipp ur Jimmy Samuelssons brottarliv.

Fullständigt namn: Jimmy Fredrik Samuelsson.
Född: 7 november 1976 i Roslags-Bro.
Familj: fru Lotta, barnen Amelia (f 2006), Nellie (f 2008) och Holly (f 2011).
Bott: Täby och Norrtälje, Midsommarkransen (1994–), Bandhagen, Södermalm (2000–).
Längd/matchvikt: 177 cm, 63–80 kg.
Bästa spårvägskamrat: Mohammed Babulfath.
Arbete: kock (1994–96), Akutkraft (bemanningsföretag, personalchef 1996–2000), eget bemanningsföretag (med Martin Lidberg), restaurang i Norrtälje (2004–), bemanningsföretag (inom rivning, sanering och tunga lyft), förbundskapten i brottning (deltid, 2018–).
Klubbar: Täby BK (1984–89), Norrtälje BK (1990–92), Spårvägens BK (1993–2009), tyska klubbar (Halle, Aalen, Lückenwalde, 1999–2007), Huddinge BK (2012–16), AIK (2017–).
Världsmästare: 2002 (66 kg).
OS-meriter: 4:a 2004.
SM-guld: totalt 10 stycken för Spårvägen. Grekisk romersk stil: 1998 (63 kg), 2001 (69 kg), 2004 (74 kg), 2005 (74 kg), 2009 (74 kg). Lag fristil 1994, grekisk romersk stil: 1998, 1999, 2000, 2001, 2003 och 2004. Dessutom 2 SM-guld för Huddinge BK (2012 och 2014).
Tysk mästare: lag 2002 (för Aalen).
Veteranvärldsmästare: 9 gånger.

Spårvägens SM-guld nummer 312 (lag), 429 (lag), 436, 473 (lag), 479 (lag), 505, 509 (lag), 576 (lag), 580, 606 och 659.

Anders Johrén (2020)

Individuella SM-guldvinnare

Flera hundra personer har vunnit individuella SM-guld för Spårvägen. Här presenteras några av alla dessa idrottshjältar.

På sidan individuella Svenska mästare finner du övriga presenterade Svenska mästare.

De första 100 åren – Spårvägen friidrott 1919 – 2019. En 640 sidor initierad berättelse om allt som Spårvägen friidrott varit med om under de första 100 åren. Boken kan köpas för endast 300 kr + frakt.

Mer information finns på Spårvägen Friidrotts webbplats [Öppnas i ett nytt fönster]. Det går också bra att enkelt beställa i formuläret på sidan om Spårvagen 100 år.

Spårvägen GoIF 100 år – 1919 – 2019. En jubileumsskrift baserad på tidigare artiklar i Spårvägen Sport, inklusive klubbpresentationer för alla idrotter, ledare och statistik. Skicka ett e-postmeddelande till info@sparvagen.nu för beställning eller beställ på sidan Spårvagen 100 år.

keyboard_arrow_up