SM-GULDVINNARE

Kia Nordström – ”det kändes jätteskönt att byta ut en åtta mot en nia i perset”

Med dubbla SM-guld (ute och inne), tre EM-starter där hon 1986 var mycket nära att gå till final, och ett personligt rekord, 1,90, som bara nio svenskor har överträffat, är Kia Nordström Spårvägens i särklass bästa höjdhopperska. Hon var en av det sena 1980-talets stora stjärnor i Spårvägen.

Hon döptes till Christina men redan i andra klass fick hon ett nytt namn. ”Min bästa kompis hette Mia och hon tyckte att Mia och Kia passade bra ihop”, minns Kia som därefter aldrig hetat något annat.
Kia Nordströms friidrottskarriär började när hon gick i åttonde klass. Hennes skola, i Bankeryd, skulle möta grannarna från Habo. Hon sprang 60 m och hoppade längd så bra att Jönköpings AIF:s ordförande föreslog att hon skulle vara med på en lokal tävling. Kompisen Mia meddelade då att ”hon är bra i höjd också”.
Det blev inte bara höjdhopp utan hon testade också längd, häck och femkamp innan det stod klart att höjd var hennes grej. Hon utvecklades snabbt och som F17 löd hennes personbästa på 1,77.
– Det var nog det som bidrog till att FIG-et i Växjö intresserade sig för mig så jag flyttade dit och började i andra årskursen.
Kia blev kvar i Växjö ett par år efter studenten innan hon flyttade till Stockholm och Solna IF för att träna med Kenneth Andrén.
– Det var ett tungt beslut att lämna JAIF. Trodde att jag alltid skulle förbli JAIFare.
I nästa steg valde hon Spårvägen. ”Som jag minns det var det tack vare Janne Bengtsson, då vi ju kände varann från FIG-tiden, när Spårvägen behövde en höjdhoppare till klubblaget.”
Andra säsongen, 1986, i den nya klubben kom att bli hennes bästa. Den innehöll ett nytt ståtligt pers med 1,90 i Finnkampen och hon var ytterst nära att nå final på EM i Stuttgart.
– Även om jag i Finnkampen kom tvåa efter Susanne Lorentzon kändes det jätteskönt att byta ut åttan mot en nia som andra siffra i perset. På EM tror att jag var den första utanför finalen. Jag var nöjd med mästerskapet och på grund av skadeproblem hade jag haft svårt att genomföra ytterligare en tävling så nära inpå.
Året därpå vann hon höjdhoppet i Europacupen för klubblag i italienska Como.
– Mitt livs roligaste idrottsresa. Ett fantastisk härligt gäng tjejer och då framför allt Taina Ståhl och Annette Tånnander.
Efter säsongen 1987 blev skadeproblemen värre, sprickan i smalbenet vill inte läka och operation var oundviklig.
– Det skulle läkas på tre-fyra månader men i verkligheten tog det ett och ett halvt år.
Åter på banan erövrade hon söndagen 30 juli 1989 ett efterlängtat SM-guld genom att klara 1,82 på Ryavallen i Borås. Det utgjorde samtidigt slutpunkten för en i Spårvägens historia oöverträffad kvinnlig generation.

Fullständigt namn: Annie Christina Margareta Nordström, senare Bergqvist.
Född: 3 juli 1961.
Familj: maken Mikael, barnen Hanna (f 1991) och Josefine (f 1991), Rasmus (f 1995).
Idrottssläktingar: Mikael 10,81/100m, 22,02/200 m, Hanna 58.09/400 m, 25.79/200 m, Josefine elitseriehandboll (Kärra HF), Rasmus (div.1 handboll Kärra HF).
Arbete: vårdbiträde Lidingö sjukhus, ADB-utbildning sedan bemanningsföretag, senare varumärkesassistent på advokatbyrå.
Klubbar: Jönköpings AIF (–1981), Solna FK (1982–84), Stockholms Spårvägars GoIF (1985–94).
Landskamper: 14 A, 2 I, 2 U (för Spårvägen 7 A och 2 inomhus).
Främsta meriter: 17:e på inomhus-EM både 1987 och 1990, svensk mästare i höjd 1989.
SM-guld: höjd 1989 och i lag 1986. Svensk inomhusmästare i höjd 1987 (och dessutom inofficell inomhusmästare för Solna 1982).
Övriga SM-medaljer: silver i höjd ute 1986 och inne 1990 och silver på 4×100 m 1987. Dessutom silver (1984) och brons (1982) för Solna.
Personliga rekord: höjd 1,90 (1986), längd 5,53 (1986), tresteg 11,30 (1992), 100 m häck 15,70 (1987), 400 m 61,98 (1986).
Bott: bl.a. Jönköping, Växjö, Stockholm, Göteborg.
Längd/tävlingsvikt: 177 cm, 60–62 kg.
Tränare: Curt Jonson, Arne Svensson, Janne Bengtsson, Kenneth Andrén, Viljo Nousiainen.
Största idrottsminne: Finnkampen 1986.
Bästa spårvägskamrat: Taina Ståhl.
Stor Grabb nr 390.

SM-medaljer för Spårvägen:
– Ind. ute: 1 guld, 1 silver = 2 medaljer.
– Ind. inne: 1 guld, 1 silver = 2 medaljer.
– Lag: 1 guld, 1 silver = 2 medaljer.

Spårvägens SM-guld nummer 195 (lag), 208 och 246.

Jan Ahlström 2018

Individuella SM-guldvinnare

Flera hundra personer har vunnit individuella SM-guld för Spårvägen. Här presenteras några av alla dessa idrottshjältar.

På sidan individuella Svenska mästare finner du övriga presenterade Svenska mästare.

De första 100 åren – Spårvägen friidrott 1919 – 2019. En 640 sidor initierad berättelse om allt som Spårvägen friidrott varit med om under de första 100 åren. Boken kan köpas för endast 300 kr + frakt.

Mer information finns på Spårvägen Friidrotts webbplats [Öppnas i ett nytt fönster]. Det går också bra att enkelt beställa i formuläret på sidan om Spårvagen 100 år.

Spårvägen GoIF 100 år – 1919 – 2019. En jubileumsskrift baserad på tidigare artiklar i Spårvägen Sport, inklusive klubbpresentationer för alla idrotter, ledare och statistik. Skicka ett e-postmeddelande till info@sparvagen.nu för beställning eller beställ på sidan Spårvagen 100 år.

keyboard_arrow_up