Stockholm 11 september 2021
Den 29 september är det åter fritt att samlas utan begränsningar. För Idrottssverige betyder det att det inte längre är några publikrestriktioner och inga begränsningar vad gäller deltagande i t.ex. de motionslopp som Spårvägen Friidrott arrangerar. Alla, både unga och gamla, kan träna och tävla tillsammans utan att behöva tänka på hur stora grupperna är. När restriktionerna helt tas bort den sista septemberonsdagen 2021 har det gått 566 dagar sedan Sverige och idrottsarrangörerna fick planera om mycket av sina verksamheter. Det var den 12 mars 2020 som regeringen stoppade alla sammankomster med mer än 500 personer, som senare skärptes till först 50 och sedan 8 personer. Mer än ett och ett halvt år varade restriktionerna, om än att de lättade lite efter våren 2021.
Vi har läst att det finns en del kritik mot att regeringen nu tar bort alla restriktioner. Det finns fortfarande människor som ligger på intensivvårdsavdelningar och kämpar för att överleva och många personer, kanske främst de som arbetar inom sjukvården, menar att restriktionerna har släppts för tidigt.
Om jag har tolkat situationen rätt är det framför allt människor som inte har vaccinerat sig som nu hösten 2021 drabbas hårdast. Personer som har tagit sina dubbla sprutor får i värsta fall en lindrig version av Covid-19, de flesta dubbelvaccinerade blir inte alls sjuka. Till saken hör att alla i landet som är över 15 år under en tid haft möjligheten att vaccinera sig. Då är det inte rimligt att ett mindre antal vaccinmotståndare ska hålla ett helt land som gisslan bara för att dessa vaccinmotståndare riskerar att drabbas av allvarlig sjukdom. Det finns tillräckligt många andra situationer där en liten minoritets förehavanden drabbar en stor majoritet. Tack och lov har den svenska regeringen inte fallit för det denna gång utan låter nu hela Sverige få leva på det sätt som alla har rätt att göra i ett fritt land.
Det här betyder att vi nu kan se fram mot mycket idrott, och spårvägsidrott, under hösten. I två av våra främsta spårvägsidrotter ska det arrangeras SM-tävlingar, i simning (Eriksdalsbadet i slutet av november) och i tyngdlyftning (Halmstad 9–10 oktober). Badminton hade sina SM-tävlingar i augusti där Spårvägen tog ett brons i senior-SM:s mixed genom Hannes Svensson (i par med en spelare från Umeå) och med många framgångar i det ungdoms-SM som gick någon vecka senare. Även friidrotten har haft sina SM-tävlingar där Spårvägen vann tre guld genom Daniel Ståhl (diskus), Moa Hjelmer (400 m) och Aina Griksaite (tresteg). Spårvägen Friidrott hade även stora framgångar på Finnkampen med sju deltagare som alla gjorde mycket bra ifrån sig.
När så hösten övergår till vinter är det dags för Svenska Dagbladets bragdjury att utse årets bragdmedaljör. Någon spårvägare, som under det aktuella året tävlat för Spårvägen, har faktiskt aldrig vunnit bragdmedaljen som individuell idrottare (Jan-Ove Waldner tävlade för Ängby när han vann bragdguldet 1992 och han ingick i det svenska lag, som spårvägare, som 1989 fick bragdmedaljen för den förkrossande segern mot Kina i lag-VM). Ska vi tro att det i år äntligen blir en spårvägare som vinner det finaste som går att vinna i svensk idrott?
Anders Johrén
Ordförande i Spårvägens Alliansförening